Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nordiska vikingaanden och det nationaltpatriarchaliska
samfundselementet.
Den poetiska verldsåsigt, som i slutet af medeltiden
framträdde med öfvermagt inom tänkesättet och gaf åt
tidehvarfvet det lysande grunddraget i dess
culturcharacter, hade uti chevaleriet sin praktiska och i den
romantiska poesien sin andliga utvecklingsform. Det stora
historiska faktum, som uppkom af denna poetiska
verldsåsigts politiska magt, var korstågen. Det var i dem, som
den egentliga ridderlighetens personliga gestalt
framträdde i fullständig utveckling, och i en förvånande
rikedom af individuella modificationer. Glansen af dessa
riddareminnen har väl nu, iföljd af förändrade åsigter,
mycket förbleknat, dock har den icke alldeles försvunnit.
Det synes mig egentligen vara tvenne, som kunna anses
såsom prototyper af ridderlighetens ensidigt utvecklade
character och hvilka äro temligen bekanta för alla, som
hafva någon kännedom af riddaretidens minnen. Dessa
åter synas mig vara Tancred och Richard. Gottfried af
Bouillon och Baiduin III voro höga och ädla
furstegestalter uti detta tidehvarf, och obestridligt uti historisk
betydelse öfver jemförelse med dessa riddare, men
betraktade blott såsom riddare, träda de sednare starkare fram
i förgrunden. Den analytiska betraktelse af historien,
hvilken nu gäller såsom den egentligt sanningsökande
och under hvars inflytelse den poetiska uppfattningen
både af händelser och characterer nästan alldeles
aftynat, har mycket nedsatt dem och isynnerhet emot Richard
förfarit med ett verkligt hat. Dock äro minnena ännu
qvar och den, hos hvilken ännu något återstår af poetisk
uppfattning af mensklighetens öden, har svårt att förgäta
såväl honom, hvilken då en allmän nedstämning började
genomgripa korstågshären, sade med bestämd röst, »om
blott tjugu riddare följa mig, skall jag icke öfvergifva
det stora företaget att eröfra den heliga grafven* och
som var den förste, hvilken planterade korsets fana på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
