Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - England under drottning Viktoria: Punch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLAND UNDER DROTTNING VIKTORIA.
anständighet beträffar, anstår det ej mig att lyckönska er för
detta inför ert vördnadsvärda ansikte, men tillåt mig att säga,
att aldrig ha förut i denna värld publicerats så många volymer,
som innehållit så mycken orsak till skratt och så litet att rodna
öfver, så många skämt och så litet ondt. Men, Sir, äfven om
er blygsamhet, som förvånar mig mer och mer för hvar gång
jag betraktar er, vore beräknad och ej en dygd, som tillhörde
er af naturen, skulle enbart detta faktum tala för den höga
uppfattningen af offentlig blygsamhet bland oss. Vi vilja skratta i
sällskap med våra hustrur och barn, vi vilja ej tillåta något
oanständigt, vi önska, att våra fruar och döttrar skola vara rena.»
En dylik germansk ängslan för att beröra det sexuella
området i skämtet återfinner man i Strix — trots alla andra
olikheter. — Att kunna rättvist jämföra en viss skämttidnings
frispråkighet i detta afseende med samma egenskap hos en annan
i ett främmande land är ofantligt svårt. Förut är nämndt, att
ungefär vid tiden för drottning Viktorias tronbestigning en
djupgående förändring i uppfattningen af offentlig anständighet ägde
rum i England. Det var efter denna tid Punch tillkom,
dessutom ett organ för den högre medelklassen, inom hvilken den
officiella anständigheten intar en viktig plats i alla länder. Det
rent konstnärliga elementet har, om Keene och Phil May
undantagas, alltid varit svagt företrädt i Punch, och sålunda har den
behagliga eller beklagliga öppenhet på det sexuella området, som
brukar utmärka personer med estetisk grundsyn på lifvet, sällan
haft några talsmän i Punch. Slutligen vill den vara och är en
familjeskämttidning, under det att de franska skämttidningarna
vända sig till en ateljé-, kafé- och herrpublik. Och hvarför
skulle ej herrar ha samma rätt som barn och damer att ha sina
egna organ? Tonen blir emellertid med full rätt något olika.
Man behöfver ej vara någon hycklare för att finna en historia,
som man hjärtligt skrattar åt i ett herrsällskap, alldeles opassande,
då den berättas inför barn och unga flickor. Punch söker en
publik, Le Courrier Frangais en annan, och man skulle
högeligen misstaga sig, om man trodde, att familjefadern i Marseille
sitter och undervisar sina döttrar i den djupa betydelsen af de
Forainska giftigheterna, pä samma sätt som en pappa i Liverpool
230
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
