Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike: Montmartreskolan - Jean Louis Forain
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE.
vid tanken på hur hon skall komma att plåga honom. Kvinnlig
skönhet ligger i allmänhet ej för Forain. Ibland misslyckas han
alldeles, men undantagsvis kan han få ett behag och en friskhet,
som verka i högsta grad tilltalande. Hur i bästa mening
impressionistisk är ej damen på bild 296 i sin förtjusande
omedvetna position — man lägge särskildt märke till fotställningen.
Bilden kunde illustrera en lustig situation i L’anneau d’améthyste
af Anatole France, då Mine de Gromance får i uppdrag att
verka för Abbé Guitrels biskopsval. — Om man med
eftertanke bläddrar igenom de Forainska albumen, begriper man
mycket, som roade och oroade Frankrike vid sekelskiftet.
Ingen har varit mera kemiskt ren från sentimentalitet än Forain.
Det ligger honom lika fjärran att förfasa sig öfver den eleganta
lasten som att vilja öfverskyla de lägre klassernas superi,
afundsjuka eller djuriska drifter. Det finnes häri en reaktion mot all
sorts pjoskande folklighet, som ibland verkar rätt uppfriskande.
»Vet du hvad jag skulle vilja ha?» säger en liten trasig flickunge
till sin väninna. Man väntar till svar: något att äta eller ett
par kängor; nej, hon önskar allra mest att få »en parasoll med
röda prickar».
Det är repetition af Faust pä Operan. Skaran af
körsån-gerskor pladdrar om sina hattar, älskare, konfektpåsar och
blombuketter, deras kläder och sminkade ansikten se sjaskiga
ut i det grella dagsljuset. Då knackar taktpinnen. »Anges purs,
anges radieux!» stämmes upp under en skur af ovett från
anföraren. Detta är en äkta Forain-idé. Men han framhåller också,
att det trots allt kan finnas mycket vackert till och med i små
kvinnokroppar förstörda af snörlifvet, i tvetydiga, lastbara fröknar
med näpna uppnäsor under koketta hattar.
En grupp som ofta skildras af Forain är tjänstefolket. Både
betjänterna, »les larbins», som det föraktfullt heter, och jungfrur
af olika slag passera revy. De ej sällan ytterst kvicka och
karaktärsfulla underskrifterna äro nästan oöfversättliga och
förlora åtminstone hälften af sin parisiska atmosfär, om de
öfver-flyttas till ett annat språk. Det gamla franska ordspråket »Tel
maitre, tel valet» bör man noga ha i minnet, då man elakt skrattar
ät de fräckheter, som Forain meddelar från kök och tamburer.
380
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
