Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilket är så mycket märkligare, som
näscavitc-teu lios alla andra fiskar är tillsluten bakåt,
utan förening med svalget, hvilket äfven varit
ansedt såsom det enda säkra skiljemärket mellan
denna klass oeh amtibierna. Då Myxine bar en
så utbildad näscavitet är det ej tvifvel
under-kastadt, alt den måste äga en sort luktsinne,
ehuru delta förmedlas genom vattnet, och således
måste äga mycken likhet med smaksinnet. Ulom
det rätta gomseglet linnes ell annat dylikt, som
ar beläget bakom svalgets näsöppning, och har
en ganska sammansatt byggnad.
Vid delta gomsegel kan muncaviteten anses
slula, ocli der börjar tarmröret, med en lång,
vid matstrupe, som räcker lill de yllre
gälöpp-ningarne under buken. Der aflemnar den elt
kort men vidl rör, som tjenar till vallnels
allopp genom den vänstra yttre
gäl-öppningen, livilken derigenom, såsom Ibrut nämndes,
blir större än den högra, som aldrig slår i
direkt sammanhang med tarmkanalen. Tätt invid
det nämda afgående röret blir matslrupen något
sammandragen lill en något fastare, fållad ring,
svarande mot öfre magmunnen (cardia), och
öf-vergår i den egentliga tarmkanalen. Denna har
ingen särskilt utvidgning i form af mage, men
är ganska vid, med några svaga längs-fållar på
inre sidan, oeh går, ulan böjning, rakt lill anus,
hvarest den åter sammandrages. Uli
matstrupens bakre hällt finnas 6 små hål i en rad på
hvardera sidan, hvilka äro gälarnes inre
öppningar, svarande mot de stora öppningarne mellan
andra fiskars gälbågar, hvilka äfven leda inät
svalget. Lefvern ligger under larmkanalen, näst
bakom den nämda cardia. Den är temligen
stor, delad i 2 aldeles utskilda stycken, bvaraf
det främre är mindre och svarar mot vänstra
loben hos andra djur. En ganska slor, rund
gallhlåsa ligger mellan båda styckena, oeh är
hulvudsakligen fästad vid det bakre, som
motsvarar den hos alla fiskar större högra loben.
Bukhinnan är tydlig, och kan lätt skiljas från
bukcavilelens väggar. Den bildar såsom vanligt
ell mesenlerium, hvari tarmen liängcr, och delta
mesenlerium är hos Myxine aldeles helt.
Hjer-lat är slorl, oeh ganska muskulöst. Det ligger
under tarmkanalen näst bakom yttre
gälöppnin-garne och öfver främre lefver-loben. Derifrån
utgå de ganska slora ådrorna till gälarne och
kroppen, liksom hos fiskarne i allmänhet
Gälarne liafva elt särdeles eget utseende.
De utgöras på hvardera sidan af ti hop t ryck
l-klotformiga, eller nästan knappformiga, budartade
blåsor, af ! a i tums diameter. Deras inre hud
bildar stora veck inåt caviteten, hvilka 1’öresUilla
gälfransar. Från hvarje blåsas ena plallade sida
går elt kort rör intill matstrupen (såsom nyss
nämndes), och från den motsalla går elt, som
leder ut genom yttre gälöppningeu på samma sida
under buken. Alla de (i yllre rören på samma
sida löpa tillhopa, och sluta gemensamt i
samma öppning. Hvardera af dessa gälar har
således formen af elt rör, hvarpå eu kula blifvit
utblåst, med veck på inre sidan, och de utgöra,
såsom på alla fiskar, cn genomgång lör vattnet
från svalget utåt, genom kroppsytan. Denna
genomgång är hos de flesta fiskar så kort, alt den
bloll bildar en springa mellan gälbågarne,
omgif-ven af dessas gälfransar, som öfverläckes af
gällocket; bos hajarne saknas detta sednare, och
genomgången är, genom utvidgning af gälbågarnes
hud, utåt så förlängd, alt gälfransarne ligga långt
från yllre gälöppningen; bos Myxine är
genomgången, både utåt ocli inåt, än mera förlängd
oeh hopdragen till elt smalt rör. Formen är
alltså egen, men ej egentligen afvikande; en större
afvikelse är den, all gälarne ej hafva gälbågar,
ulan ligga alldeles skilda från tungbens-apparatet,
liksom tillbaka trängda af do stora tungmusklerna,
Det förulnämda sammansalla, broskarlade
tungbenet ligger under munnen, och de muskler
som gifva tjocklek ål väggarne kring munnen
böra, lill slörre delen, lill detsamma; munnens
undre del eller vägg kan alliså anses vara en
slor, cj framstående lunga, kring livilken icke
någon underkäk har utbildat sig. Ulom de kring
munnen 1 i "’’ande musklerna linnes etl ofantligt
muskel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
