- Project Runeberg -  Skånes konsthistoria för medeltiden /
8

(1850) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sådan byggnad, som kallades βασιλικὰ, det är kunghus,
var aflångfyrkantig och fördelades genom kolonnrader i
mellan- och sidoskepp under kroppåstak. Den hade
vanligtvis å ena gafveln en halfrund utbyggnad för
tribunalen och å den andra en eller flere samt å sidorna några
ingångar. Efter christendomens antagande såsom
statsreligion blefvo dessa byggnader använde till hållande af
gudstjenst. En sådan byggnad fick nu namn af κυριακὰ,
det är Herrans hus, och häraf kommer benämningen kyrka.
Det södra sidoskeppet bestämdes för männen, det norra
för qvinnorna, och högaltaret ställdes framför rundelen
och presterne förrättade korsång och messeläsning i öfra
delen af mellanskeppet. Kejsar Constantinus, som byggde
en mängd nya kyrkor, bibehöll samma grundform,
hvilken han använde för Sofiakyrkan i Konstantinopel, och
Justinianus bibehöll vid hennes ombyggande samma
grundidé. Kyrkorna fingo sedermera i anseende till behof af
större utrymme sidobyggnader i form af så kalladt
Grekiskt eller Latinskt kors, af hvilka det förra har lika långa
armar, det sednare en stam, som är vida längre än
hithörande tvärträ. Småningom blefvo kyrkorna försedda
med torn, hvilka, hufvudsakligen beräknade på försvar mot
öfverrumplingar, lemnade i de nedersta afdelningarna
platser för de nyomvända, och som, efter uppfinning af
ringklockor, stundom inrymde sådana i de öfversta. Den
aflångfyrkantiga grundformen, som Byzantinerne kallade
δρομικὸν eller νάρθηξ, gällde både för långhus och
tornbyggnad; men det förra hette dock såsom den egentliga
kyrkan ναὸς, gremium, den sednare såsom förplats νάρθηξ,
αὐλὴ eller προναὸς, ferula, vestibulum. Rundelen fick
namn af ἄψις och concha, altarplatsen af θυσιαστήριον,
sanctuarium, och prestplatsen dernedanför af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skanekonst/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free