Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
seklet skänktes till högaltaret ”?). Dessa bildstoder
tillhöra ofelbart kyrkans äldsta inredning, och de måste
således ej tillkommit såsom betydelselösa prydnader.
Konung Salomo lät utanför templets förhus uppsätta
två höga kopparstoder, af hvilka han kallade den högra
Jachin, den venstra Boas ”"). Det första af dessa namn
betecknar: ”Han skall upprätthålla,” det andra: ”J honom
är styrkan.” Härmed antydes således, att Herren
upprätthåller sitt hus såsom en väldig borg. Dessa stoder, som
betecknade skaparens frambringande och underhållande
allmakt, blefvo tidigt upptagne såsom heliga föremål i den
kyrkliga byggnadskonsten och betydelsefulla symboler i
medeltidens djupsinniga frimureri. Sedan detta till sitt
inre väsende helt och hållet förlorat sig, och sedan den
moderna byggnadskonsten mer än bildstormeri och
härjning förstört medeltidens betydelserika konststycken, ha
dylika bildstoder blifvit högst sällsynta; ickedesstomindre
finnas vid domen i Wuärzburg två mycket ovanliga
kolonner, af hvilka den ene har påskriften Jachim, den andre
Pooz, en namnförändring, som tillkommit genom ett
skiljaktigt uttal ””). Dessa kolonners egna former och
symboliska dimensioner skulle äfven utan påteckningar gifva
den sanne konstdomaren ett klart begrepp om deras
heliga syftning. Man har icke utan goda skäl förmodat, att
berörda kolonner ursprungligen stått vid hufvudingången
till Neumänster i Wuärzburg, hvilken biskop Henrik I
kort efter elfte seklets början uppförde. Denne biskop var
en djupsinnig byggmästare och nämnda kyrka var helgad
Johannes Döparen, frimurarnas skyddspatron ”5). Dessa
23) Lib. Dat. Lund. Vet. VIL. Idus Junii. ?2) 1. Konungaboken, kap
T v. 15—21. 2?5) Matthei Evang. kap. 1 v. 5. 29) Jemför C. L.
Stieglitz, Geschichte der Baukunst, Närnberg 1837 s. 621—0623.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
