- Project Runeberg -  Skapande fantasi och sjuka skalder : Tegnér och Fröding /
13

(1927) [MARC] Author: Bror Gadelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Till ingivelsens psykologi - 2. Om ingivelse och skapande fantasi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13
vi, vilken makt instrumentet har över oss, vi måste
mot vår vilja dansa efter dess toner, och under långa,
sömnlösa timmar tvingar det oss runt i enformiga kretsar
eller jagar oss fram i verklig helvetesfart över stock
och sten. Och, när vi slutligen somna, märka vi ännu
i drömmarnas halvdunkel, att tankarna virvla runt i
en underlig dans.
Denna oförmåga att hejda ingivelsens ofrivilliga lopp
kan hos vissa människor övergå till verklig sjukdom.
Vi möta här en form av tvångstankar, som sedan
gammalt kallas gnibbelsjuka, och som är en föga säll-
synt yttring av nervositet (psykasteni).
Vi hava härmed övertygat oss om tillvaron av en,
till synes ofrivillig beståndsdel av vårt själsliv, den
omedelbara ingivelsens tankeflöde. Det är av ingivel-
sens tillförsel tänkandet begagnar sig för att utarbeta
en logisk följH av tankar. Ordet ingivelse är i och
för sig, såsom de flesta av språkets ord, psykologiskt
träffande, skapade som de äro av en säker intuition.
»Ingivelse» betyder, att något gives oss i medvetandet,
oberoende av varje ansträngning, och därför kan ju allt,
som tillföres oss på ett ofrivilligt sätt, kallas ingivelse.
Ingivelsen är icke en medveten själsakt.
Det vore dock i hög grad orätt, att frånkänna in-
givelsen de egenskaper av ändamålsenlighet och av-
siktlighet, som i högre grad känneteckna tänkandet. I
de vanligaste associationsförlopp, konstellationsfenomen
m. m., som ofrivilligt inom ingivelsens ram avspelas,
märka vi, att samma skaparakter äro i verksamhet,
som medvetet och i sin högsta utveckling karakterisera
tänkandet. Även i de allra mest elementära tanke-
kombinationer se vi spåren av vad Wundt kallar »den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:04:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skapfant/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free