Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Till ingivelsens psykologi - 3. Sinnessjukdom och skapande fantasi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lad grad förete denna brist på jämvikt och balans med avseende
på det psykiska funktionssättet.
Den form av sinnessjukdom, den mano-depressiva, som vid högre
grad av ärftlig belastning utvecklar sig ur det cyklotyma anlaget, är
ett, i stort sett. funktionellt lidande, som icke betingas av mera ödes-
digra organiska processer. Den sjuke kan sålunda uthärda anfall
efter anfall och varje gång återvinna temporär hälsa utan kvarstående
psykisk defekt. Dock är ingalunda sällsynt, att, när ett mano-depres-
sivt anfall utvecklar sig i en mera framskriden ålder, komplikationer
med åldersförändringar eller begynnande åderförkalkning kunna in-
ställa sig, som ger sjukdomen en mera ogynnsam vändning. Så var
exempelvis förhållandet med Esaias Tegnér.
En helt annan utgång har ofta den sjukdom, vi benämna dementia
prcecox eller schizofreni. Även denna form av degenerativ sinnessjuk-
dom utvecklar sig ur ett karakteristiskt anlag, och vi tala här om
schizoida temperamentstyper och beteckna därmed sådana personer,
vilka, därest de i ogynnsammaste fall hemfalla åt sinnessjukdom, äro
predisponerade för dementia praecox. Karakteristisk för dementia
praecox är en egendomlig splittring och söndring av personligheten,
vilken utvecklar sig ur en primär rubbning inom gemytet och affekt-
livet. Denna rubbning har sannolikt sitt substrat eller organiska
underlag i en egenartad överretning (förgiftning) av hjärnbarken på
grund av en störd ämnesomsättning, och sist berörda förhållande be-
tingas i sin ordning av en, sannolikt medfödd mindervärdighet i vissa
delar av stora hjärnan (mellanhjärnan och hjärnstammen), vilka bl. a.
hava till uppgift att reglera de vegetativa nervsystemens funktion och
därmed även ämnesomsättningen. Med de vegetativa nervsystemen
intimt förbunden är den s. k. inre sekretoriska apparaten, bestående
av en mängd endokrina körtlar (d. v. s. körtlar utan yttre sekreto-
riskt avlopp), vilka tömma sina, för ämnesomsättningen och andra livs-
funktioner utomordentligt viktiga avsöndringsprodukter, de s. k. hormo-
nerna, inåt, i blodmassan och kroppsvätskorna. De viktigaste av
dessa inre sekretoriska körtlar äro sköldkörteln, vissa delar av köns-
körtlarna, binjurarne, pankreas (bukspottkörteln) och thymus (brassen).
Hormonerna ha även under normala förhållanden, utom en mängd
andra fysiologiska uppgifter, en stimulerande och retande inverkan på
hjärnbarken, och detta inflytande utgör sannolikt underlaget för vårt
gemyts- och affektliv. Genom en störd funktion kan retningen lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
