- Project Runeberg -  Skapande fantasi och sjuka skalder : Tegnér och Fröding /
86

(1927) [MARC] Author: Bror Gadelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Till ingivelsens psykologi - 5. Ingivelsens ställning till det personliga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86
möter oss denna transcendentala tolkning av skalde-
gåvan såsom en med Guds skaparkraft närsläktad för-
måga, och åtskilliga belysande citat som belägg för
denna åskådning anföras av såväl Book som Cederblad
i deras Stagneliusstudier.
Bekant är ju också romantikens starkt framträdande
benägenhet att föra denna tanke vidare genom att för-
djupa och till en viss grad grumla densamma med
värdesättandet av sinnessjukdomen och drömmen som’
tillstånd och medel att föra själen närmare inspiratio-:
nens källa. Detta uppskattande av drömmens, rusets’
och sinnessjukdomens inspirationsförmedlande betydelse,
för vilket i senare tid Fröding ej varit främmande,
återfinna vi, om vi här förbigå tvenne utländska full-
blodsromantici, Ernst Amadeus Hoffmann och Edgar
Allan Poe, allra otvetydigast hos deras samtida på
svensk botten, Erik Johan Stagnelius. Förklaringen
till denna likhet i uppfattning torde till en viss grad
ligga i den omständigheten, att Stagnelius, såsom fallet
var med Hoffmann och Poe, i hög grad missbrukade
narkotica, sprit och framför allt opium. I sorgespelet
»Bacchanterna» framhåller såväl »Orfeus» som dennes
lärjunge »Timon» drömmens inspirerande betydelse, och,
när den senare finner sin mästare försjunken i sömn,
säger han:
»Vem djärves väl hans helga dvala störa?
Ack, himlar ej ens anade av oss
utveckla ändlöst för hans blickar
i ljusa drömmar sina hemligheter.»
Vi hava redan i det föregående angivit, att även
Goethe pa grund av egen erfarenhet i inspirationen såg
nagot dämoniskt, något, som ej hade sitt upphov inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:04:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skapfant/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free