Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Till ingivelsens psykologi - 5. Ingivelsens ställning till det personliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han tillhör sålunda onekligen den typ av geniala per-
sonligheter, som i högre grad än andra imponera på
oss som skaparandens utvalda sändebud. Hos Hdlder-
lin, som i likhet med Fröding och så många andra
snillen ägt den schizoida personlighetens försagdhet
och oförmåga att i sällskapslivet göra sig gällande,
torde de animalt-mänskliga drifterna och behoven ha
trängts tillbaka eller, om man så vill, uppgått i och
sublimerats till en förnimmelse av den allt utfyllande
livsuppgiften, och de få effektivt betonade och färg-
starka skickelser, Hölderlin i sitt fattiga liv fick upp-
leva, synas endast i sammanhang med denna hans
högre kallelse äga någon vikt. Så förhåller det sig
framför allt med hans platoniska kärlek till Susette Gontard,
en ung fru från Frankfurt a. M., i vilkens hem Hölder-
lin någon tid var huslärare. Hans tycke synes pa
samma rena sätt ha blivit av den unga frun besvarat;
Hölderlin lämnade därför snart sin plats, varefter de
båda älskande lära ha korresponderat under några^år,
men så var allt dem emellan slut. De skildes at i
medvetandet om, att deras korta samvaro fyllt ^sitt
ändamål, »der Welt Hölderlins Dasein zu geben».
Att »Hölderlins värld» tog gestalt i dikten och und-
vek den levande och flyktiga verkligheten var för den
förstnämnda och för mänskligheten givetvis till fordel
och gagn Och ändock utgör Hölderlin intet undan-
tag från regeln om förhållandet mellan liv och dikt.
Ty huru ojämnt skalderna än fördela sin tillvaro mellan
dessa tvenne världar, är det likafullt alltid de yttre
skickelsernas förlopp, omsatta i den personliga erfaren-
heten, som ger dikten dess oundgängliga nanng. Det
1 Jmfr von Hellin,grath; anf. arb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
