Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 1. Tegnérs sinnessjukdom och dess orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
alldeles förbigåtts av en svensk litteraturkritiker, som nyligen efter
Broussons arbete skildrat Anatole France, och’ då denne kritiker även
är en av våra mest betydande Tegnérkännare, har man skäl att ställa
sig undrande om hans dom över Tegnérs senaste levnadsår skall gå
i samma ensidigt moraliserande riktning som tidigare Israel Hvassers?
Den uppfattning om Tegnér som i Israel Hvassers
omdöme genom en psykologisk analys motiveras ocb
därigenom också mildras, framkommer på ett vida
mer oförstående och för Tegnérs minne kränkande
sätt i ärkebiskop Henrik Reuterdahls för ett par år
sedan utgivna memoarer. Ty ehuru Reuterdahl, trots
allt, lägger i dagen en av verklig vänskap till »den
herrlige mannen» buren smärta, har denna icke kunnat
finna någon ursäkt för »synden» som orsak till Tegnérs
slutliga öde.
Reuterdahl skildrar på följande sätt sina intryck av
Tegnér, när de under hösten 1838 hade ressällskap
mellan Lund och Växjö.
»legnér var sig både lik och olik,1 kvick, glad, snillrik som alltid
— men ■ levernet mera oregelbunden än tillförene. För kvinnor hade
han aldrig haft någon hög grad av aktning, på sin höjd, om jag så
får säga, en poetisk, en estetisk aktning, ingen moralisk, icke heller
någon moralisk aktning för sig själv i förhållande till kvinnor. Med
dem var han berättigad till allt. Han fördolde icke, åtminstone icke
för mig, sina hel- och halvsmutsiga äventyr, och allra minst fördolde
han den i hög grad orena sinnesbeskaffenhet, som nu hos honom
fatt ett slags överhand. Det var mig i hög grad vidrigt att nästan
oavbrutet skola höra hans onekligen med mycken kvickhet upp-
blandade berättelser och betraktelser. Det var för honom omöjligt
att åt något annat lämna en större uppmärksamhet. Samtalet måtte
handla om vad som helst, man måtte hava börjat i vilket väderstreck
som helst, man kunde vara viss, att man i nästa minut hade en smuts-
bild eller smutshistoria framför sig. Jag underlät ej att motsäga honom,
att tillkännagiva mitt ogillande och min vedervilja. Jag hade dock
1 Kurs. av mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
