Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 4. Tegnér och politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om folkundervisningen; tryckt etc.–––––-. Växjö stifts vördade
konsistorii fäder hava där likasom in nuce uttryckt sina hjärtans
tankar rörande vådan för makten att dela med sig något åt folket
av det monopolium, som de högre klasserna tillförne haft på världs-
liga kunskaper, emedan det så lätt gör massan till resonörer, då
den i stället borde lära sig endast tålamod, undergivenhet och tyst-
låtenhet, och att, i fråga om maktens handlingar, endast kyssa riset;
och det erinrar livligt om följande vers ur samma poem (Kjellgren,
Ljusets fiender) varur vi valt mottot på denna artikel.
’En utlät sig: man vore dum
(se’n saken kommit har så vida)
att vilja ljusets gagn bestrida,
blott man hindrar det att sprida
sitt sken till hela publicum.’»
Därefter följer tidningens referat av »Betänkandet» och slutligen
dess egna reflektioner, vari Tegnér och konsistorii fäder bland annat
jämföras med »besättningen på en fästning, som är på väg att ka-
pitulera» –––––- »ingen förnuftig människa lärer väl anse den
ömkliga klagolåten från Växjö som någonting annat än ett utbrott
av dessa vanmaktens sista krystningar». Det kan i övrigt, menar
tidningen, »icke komma i fråga att inlåta sig i någon allvarlig diskus-
sion med sådana personer, som äro nog cyniska att offentligen fram-
bära sitt hat mot Aftonbladet som argument mot folkundervisningen,
medan de mitt i synen kalla det folk, de själva tillhöra, och, som
nyligen mot dem och den stad de bebo visat en ädel och sällsynt
välgörenhet,1 en usel Pajazzo, dessa personer, som högt proklamera
drönaren vara en bättre samhällsmedlem än den, som känner varme
och sympati för sina medmänniskors intressen», o. s. v. i samma
ytterst lättfattliga stil.
Den sjukligt upprivne och retlige skaldens ställning
till hela denna sak var däremot icke lika lättfattlig,
åtminstone ej för den allmänna meningens korttänkta
i Syftar på den hjälpsamhet Växjö stad rönte efter den stora
branden 1838.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
