Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 7. Vistelsen å Schleswigs hospital. Jessens korrespondens med de hemmavarande. Tegnérs återkomst. Hans sista levnadsår. Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33*5
Om Fröding skriver Landquist. »In i Tusen och en Natts och Walter
Scotts drömriken har han första gången styrt sin ärelystna flykt
upp från den verklighet, varöver han började märka sig icke äga de
rätta greppen. Schehersad såg med likgiltighet de obenådade jord-
sönernas tunga möda och torftiga vinst, hon upplöste rummets trista
välde, hon lät honom sväva med andarna högt över jorden, den
önskeuppfyllande drömmen till mötes, hon visade hur den utvalde
lyckans prins med sin talismans hjälp vinner rikedomens prakt,
kärlekens sällhet och ärans krona. — — — Han kom att alltjämt
och på ett för hans själsliv slitande sätt växla mellan två olika
världar: verklighetens, där han var den siste, och drömmens, där
han var den förste. Hans depression i verkligheten gjorde, att han
inte vågade riktigt tro på drömmens värde, på sin andes betydenhet
bortom verkligheten — —». Likafullt sökte Fröding med sitt snilles
»talisman» taga revanch på livet, ty såsom han själv skriver:
»Sätta ord i rim och takt
hjälper emot självförakt,
man om kraft och snille drömmer
och bedrövligheten glömmer.
Sargad högfärd lätt man helar,
om man på sin luta spelar.»
»Denna självbekännelse», fortsätter Landquist, »yppar en av de
flesta poeters mest ursprungliga erfarenheter: hur den begäret och
anspråket så bittert motsatta maktlösheten i verkligheten lösgör hög-
modet och frambesvärjer den längtans ande, som på en halvvaken
och bitterljuv färd för individen till hans storhets och besittnings
drömland.»
I här citerade skarpsinniga analys av de psykologiska
betingelser, som främjat utvecklingen av Frödings skalde-
begåvning, har Landquist utförligt dröjt vid den livliga
känsla Fröding hade av sin sociala otymplighet. Land-
quist har därvid, ehuru självständigt och alldeles obe-
roende av den österrikiske psykoanalytikern Adler, slagit
in på samma tankespår som denne. Adler har nämligen
visat, och Landquist åskådliggör i sin Frödingsstudie ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
