Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HaSpP —
- -....................................................................... . -
YTTERSTA DAGEN PÅ SANDVIK.
»Men tänk om han kommer i land och sätter eld på
hyggningen för oss, Magnus du?»
»Ja, då får patron på herrgåln bygga opp en ny, så
det vore då inte så farlig skada på det här ruckle, tycker
jag! — Men titta nu, Lotta, nu ser jag då ackurat att
det ä’ fartyg, du! Ser du de där masttopparna som sticka
opp öfver holmen därborta? Det måtte vara ett förfärligt
stort skrof, när masterna är så höga — så nog är det en
ryss alltid, och de där små det ä’ tall våra det, som knogar
sig åf unnan!»
»Men är det inte syndigt, Magnus, att han ska komma
hit och kriga, när vi inte har gjort en något? Och om
han nu skulle komma i land, hvad ska vi då ta oss te?»
»Jo, ser du Lotta, då ska du och gumman och bar-
nena ge er åf opp i skogen och ta kläder och mat med
er och hålla er däroppe så länge de ä’ i land, och jag
stannar nere ved gåln, jag, och sir efter kritterna och
lagar att de inte trampar ner rågen för mig, för det ä’
allt det angelägnaste utaf alltihopa, det.»
»Ja, och så kanske di skjuter ihjäl dig för mig, det
bykct!» utbrast Lotta, i det hon slog armarna om honom;
»och hvad ska jag sen ta mig till, ensam med barnungarna
och gumkräket?»
»A, det blir fäll allti nå’n råd för det,» svarade
Magnus, i det han klappade henne ett par duktiga slag i
ryggen; »och du ska inte tro att jag låter skjuta ihjäl
mig som en kattunge, inte! Men hvad nu då? ’ Ser du,
Lotta, ser du den där lilla svarta kanaljen som svänger i
väg inåt viken därnere — det ser ut som han stäfva rakt
på sjöbon — stanna här du, så ger jag mig i väg ner och
tittar efter hvad han tänker ta sig te! »
»!Slejjag följer med dig, Magnus!» svarade Lotta be-
slutsamt, i det hon tog fatt i hans hand och gjorde sig i
ordning att stiga ner för trappan.
»Tycker du det? Tänk om barnungarna vaknar,
hvem ska ta hand om dom, ifall di blir rädda för smällarna?
Nej, stanna du, Lotta! Jag ä’ bums tebaks igen!»
Och innan Lotta hann hindra honom, hade han lös-
gjort sig från hennes hand och skyndade nu barhufvad och
barfotad rätt ner utför ängsbacken i fullt språng, medan
smällarna där nere på sjön dundrade på allt vildare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
