Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Fru Holm kastade emellanåt en pröfvande blick
på dottern, och denna, som märkte det, pratade och
försökte se obesvärad ut.
Mor och dotter lågo i hvarsin säng bredvid hvar-
andra. Sara hade haft den mindre, men nu hade de
måst byta.
Hon hade vuxit och utvecklats under sin bort-
varo, och modern följde henne med beundrande blic-
kar, medan hon kammade och borstade det rika röd-
bruna håret, som passade så väl mot den hvita
mjälla hyn.
De späda, kantiga linierna hade blifvit fastare
och mera rundade, och i ansiktsuttrycket hade kom-
mit ett nytt drag — någonting af egna tankar och
egen vilja.
Lampan var släckt.
»God natt, barnet mitt, Gud vare lofvad, att du
kommit igen!»
Sara låg tyst.
Fru Holm var färdig att somna.
»Mamma!»
»Nå?»
»Det var sant, det jag sade.»
»Hvilket?»
»Att jag är förlofvad.»
»Med hvem då?» rösten var lugn och likgiltig,
medan hjärtat klappade af ångest.
»Med Knut Stolpe.»
»Jag känner honom inte.»
»Han kommer hit under jullofvet.»
»Har han något att föda en hustru med?»
O, hvad det var pinsamt, detta. Sara ångrade
pästan, att hon sagt något.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
