Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen. Kapten Silver - XXXI. Jakten efter skatten. — Flints vägvisare - XXXII. Jakten efter skatten. — Rösten bland träden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja, det gjorde han», sade en annan; »än rasade han,
och än skrek han på rom, och än sjöng han. ’Femton
gastar’ var hans enda visa, kamrater; och uppriktigt sagt
har jag aldrig sedan tyckt riktigt om att höra den. Det
var hett, så att man kunde kvävas, och fönstret stod öppet
och jag kunde utanför höra den gamla slagdängan så
tydligt — och dödsrosslingen var redan på’n.»
»Seså, seså», sade Silver, »håll inne med det där
sladdret. Han ä’ död, och han går inte igen, det vet jag,
åtminstone spökar han inte mitt på ljusa da’n, kom det ihåg.
Och nu framåt efter dublonerna!»
Vi bröto visserligen upp, men trots den heta solen och
det bländande dagsljuset sprungo icke piraterna längre
var för sig hojtande genom skogen, utan höllo sig sida vid
sida och talade med låg röst. Förskräckelsen för den döde
sjörövaren hade gripit dem djupt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
