Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgmästaren.
Ahja, märkvärdigare saker har man nog sett i
den vägen. Och om något sådant skulle inträffa,
då —
ÅGNES.
Som vi i dag för sista gången talas vid i detta
ämne — hör ni, för sista! — så låt mig berätta en
liten novell för er. — För 20 år sedan stodo i detta
hus två syskon — de sista kvarlefvande af en stor
syskonskara — gråtande vid sin mors dödsbädd. Det
var en flicka på 19 år och en ung man på 22.
Högtidligt lofvade de hvarandra och sin moder, att
de alltid skulle lefva för hvarandra, stödja, hjälpa
och älska hvarandra. De ärfde hälften hvar i denna
egendom, som tillhört deras förfäder, och här bodde
de sedan ensamma tillsammans i hela sitt lif.
Brodern hade ännu inte slutat sin kurs vid akademien,
där han läste på graden. Systern satt ensam i
hemmet och räknade dagarna mellan broderns
besök där. Då han tagit sin examen, slog han sig
ned i hemmet för alltid. Han var ekonomiskt
oberoende och behöfde därför inte söka sig en syssla,
utan egnade sig odeladt åt sitt älsklingsstudium,
botaniken. Han anlade en vacker botanisk trädgård,
och han skref vetenskapliga afhandlingar, som väckte
mycken uppmärksamhet inom den lärda verlden.
Systern skötte under tiden affärerna, landtbruket och
hushållet och vårdade sin opraktiske, lärde bror som
ett barn, och så växte de alt mer och mer tillsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
