Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2904 EYRKAN UNDER ADERTONDE SEKLET,
pen i Göteborg JAKOB BENZELIUS utarbetade nämligen på
uppdrag af sina embetsbröder samt utgaf under åren 1734
och 35 två theologiska läroböcker: Repetitio theologica och
Epitome repetitionis theologice, hvilka blefvo af presterståndet
gillade och sedermera 1i de flesta undervisningsverk antagna
samt nära ett sekel begagnade utan tvifvel till stor fromma
för den studerande ungdomens uppfostran i strängt luthersk
renlärighet.
Man finner sålunda, att om pietismen verkade välgörande
för väckande af ett mera varmt religiöst lif, så har han dock
i Sverige icke såsom annorstädes frambragt denna verkan på
bekostnad af intresset för ren lära, ty detta bibehöll sig
fortfarande en lång tid inom vår kyrka, och icke utan skäl har
det blifvit sagdt, att medlet af det 18:de seklet kanske var
den svenska kyrkans bästa tid.
§ 135. Herrnhutismens svenska målsmän.
Att den pietistiska rörelsen så småningom lade sig inom
vårt fädernesland, dertill bidrog äfven den omständigheten,
att i slutet af 1730:talet herrnhutismen började intränga i
landet och i någon mån undantränga pietismen.
Det är bekant, att äfven herrnhutismen var en
importvara från Tyskland. Framgången ur det genom pietismen
väckta sträfvandet att inom den stora kyrkoförsamlingen bilda
trängre kretsar af sant troende och heligt lefvande
medlemmar, blef herrnhutaremenigheten, som konstituerade sig 1727
under namn af »den nya brödraförsamlingen», mindre en ifrån
den stora kyrkoorganismen separerad sekt, än en ecclesiola
in ecclesia eller ett litet trosbrödrasamfund inom den
lutherska kyrkan med sitt hufvudsäte i Herrnhut 1 Lausitz, men
med diasporaförsamlingar mångenstädes både inom och utom
Europa.
Ehuru det nya samfundets stiftare, grefve NIKOLAUS
LUDVIG VON ZINZENDORF (t 1760), hade blifvit uppfostrad i
Halle under Franckes vård, kände han sig dock icke fullt
tillfredsstäld af den pietistiska kristendomsuppfattningen. Hon
syntes honom vara allt för lagisk, och sjelf gick han åt ett
alldeles motsatt håll. På antinomistiskt vis tillbakasättande
lagens predikan, förkunnade han och hans vänner uteslutande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
