Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om skidor, snöskor och skarbågar och deras utvecklingsformer av N. E. HAMMARSTEDT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nordligare och sydligare delar. En övergång från
träplattan till de lättare trygformerna synes möta i de trygor,
som avbildas i fig. 16 och 17. De äro sammanfogade av
träslåar och fastgöras vid foten medels vidjor av
trädrötter. Längden belöper sig på
omkring 40 cm. Stundom
äro sidoslåarna lindrigt
halvmånformigt böjda mot
varandra. Dessa trygor
brukas blott för människor,
och att
fortkomsthastigheten med dem ej kan vara
synnerligen stor, är lätt att
inse. Något bättre torde
denna arta sig vid bruk av
vidjetrygor, vilka genom sitt material bliva mindre
otympliga. En dylik tryga har ungefär samma längd och
bredd som de sist beskrivna träslåtrygorna men är till
sin grundform oval (se fig. 18). Hon består av en
grov, krumböjd ramvidja, tvärsöver vilken flätade
smalvid-jor korsvis äro fästa. Även för hästar användas
vidjetrygor, i detta fall dock något mindre och av ett något
avvikande utseende. Varje
sådan tryga har nämligen
två bågar, den ena
koncentriskt lagd inom
den andra, och dessa
fasthållas vid varandra
genom strållikt från
medelpunkten utlöpande
snodda smalvidjor. Någon
gång, såsom t. ex. i
Dalarne, smidas hästtrygor
liknande dessa av järn. På
det hela taget är oftast
skillnaden mellan
folktry-gor och hästtrygor ganska
oväsentlig, och det är
förvånande, att hästarna så
lätt vänja sig vid dessa,
som det tyckes, ganska
o-formliga tingestar.
Fig. 17. Tryga från Hälsingland.
Fig. 18. Tryga från Dalarne.
Fig. 16. Tryga från Härjedalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
