Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omkring Ångermanälvcns källor av GUNHILD CEDERSTRÖM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägen trodde såväl vi som vår skjutskarl, att vi absolut
säkert såg o en varg. Vargspår voro ingalunda sällsynta i
trakten, och trots herrarnas avundsjuka hån, tror jag så än,
eftersom jag varken förr eller senare såg till någon
schäferhund under hela vår färd. Min stadskamrat, Märta,
påstod, att den sensationen vida överträffade den, att klia den
tame varghannen hemma på Skansen (hon är nämligen
därifrån) på ryggen. Lappfogden, som åkte i släden efter oss,
nekade till att ha sett någon. Det tror jag ej heller, att han
gjorde, detta faktum dock mindre beroende på vargens ev.
obefintlighet, än på reskamraten, vars älskliga
lärkstadsjar-gon syn- och hörbarligen förtrollade hans sinnen.
Äntligen, när klockan var över midnatt, kommo vi fram
till Saxnäs, och sent glömmer jag det hjärtliga mottagande,
som vår vän Axel-Aron där beredde oss. Från köld och
mörker kommo vi rätt in i ljus och värme. En väldig brasa
flammade i den öppna spisen, rykande mat på bordet i
förening med värdens fasta handslag och vänliga
välkomsthälsning kommo oss att från första stund känna en varm
känsla av hemtrevnad i den präktiga bondgården. —
Turistande svensk, vill Du se en underskön flik av Ditt land,
vill Du lära känna enkla och värdiga representanter av Ditt
folk, far till Saxnäs, se de glänsande fjälltopparna runt
Kultsjön, och tag in hos Axel-Aron! Vi gjorde det, och vi
komma att göra om det, så snart tillfälle därtill erbjudes oss.
Laxöring och hjortronkräm klockan tolv på natten, det
smakar, när man ej ätit mer än en smörgås sedan klockan 8
på morgonen!
Efter en härlig sömn stå vi nästa morgon färdiga att
"besegra" Satsfjället, som lärkstadsflickan så skönt uttryckte
sig. Märta, van att besegra Orsakullen på Skansen och
som dessutom ej var otränad på skidor, tog det hela mera
lugnt. Jag ber att få rekommendera detta fjäll till alla
nybörjare på skidor. Det är en lagom lång tur — något över
en mil till toppen — jämförelsevis lätt att bestiga och
utmärkta tillfällen till övning i skidteknik i de härliga
lång-löporna utför. Den sista biten upp till toppen måste vi
dock gå till fots på den hårda skaren mellan de skarpa
stenar, som överallt stucko upp ur snötäcket. Tyvärr kan jag
ej stå till tjänst med några ack och o angående utsikten
där-uppifrån. En ogenomtränglig dimma låg nämligen över
densamma, vilket dock ej hindrade oss från att gå upp till rö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
