- Project Runeberg -  På skidor : Skid- och friluftsfrämjandets årsbok / 1929 /
276

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mera om skidans historia av K. B. WIKLUND.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ställe, men vilket ju icke kan stricte bevisas, uppkommit ur
lek med något slags med, så behöver naturligtvis icke denna
med nödvändighet ha varit försedd med ränna, utan skidan
— eller meden eller vad det nu har varit — fick sin ränna
först när man började göra den av talltjur. Detta borde väl
närmast ha inträffat först när man redan under längre tid
använt det ifrågavarande redskapet till allvarligt bruk, på
jakt etc, och börjat se sig om efter bästa möjliga material
för densamma. Att det i alla händelser skett för mycket
länge sedan och icke så sent som ett par hundra år före vår
tid, visas oförtydbart därav, att rännan under vänstra
skidan förekommit ända ned till Dalarna och Värmland. Det
vore dock en orimlighet, om rännan på så kort tid och så
sent skulle ha spritt sig från lapparna ned till ifrågavarande
skogstrakter, där, åtminstone i Dalarna, den uråldrigaste
allmogekultur vi överhuvudtaget kunna uppvisa i Sverige
varit rådande. Den hypotesen få vi nog överlämna till dr
It-könens rustkammare. Och för övrigt har lapparnas
fram-ryckning till mellersta och södra Jämtland och Härjedalen
ägt rum först så sent som på 1500- och 1600-talen, jfr min
framställning i Jämtländska studier, festskrift till Eric
Fe-stin 1928, s. 391 fr.
När språkvetenskapen så många andra gånger visar sig
vara av det största värde för alla dylika utredningar
rörande förhistorisk kultur och när den är av värde för frågan
om den oliklånga skidtypens ålder och ursprung, så frågar
man sig, om den icke kan hjälpa oss även i fråga om själva
skidrännan. Vad hette skidrännan på nordiskt språk i
forna tider, och återfinnes månne icke detta samma ord som
lånord i lapskan eller finskan? Om så är fallet, borde vi i
detsamma ha ett utmärkt hjälpmedel vid bestämmandet av
rännans ålder och ursprung.
Jag har då, såsom man torde erinra sig, i "På Skidor" 1928, s. 38 ff.
visat, att det nordligaste lapska namnet på skidrännan oales, ett "urlapskt"
oalas, säkerligen är lånat från en urnordisk ordform alaz med nasalerat a
i första stavelsen, vilket ord bl. a. även torde ha använts som"" namn på
skidrännan. Det uppträder i de nuvarande nordiska språken och dialekt
terna i betydelserna "djup ränna i älv, sund eller fjord; djup dal eller
insänkning mellan fjäll eller höjdsträckningar; rand längs ett djurs rygg;
mörk strimma efter ryggen på häst", ja t. o. m. "rem på seldon" och
"vidja", men dock, såvitt man vet, icke direkt i betydelsen "skidränna", och
not. Tomasson betvivlar av denna anledning riktigheten av min mening,
att det lapska oales skulle vara lånat ur det urnordiska alaz. Detta mitt
antagande är emellertid långt ifrån så djärvt, som han tror, utan fullt be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:09:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skidor/1929/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free