Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Årets Guldmedaljörer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Manlig idrott fädrens arv!"
Dessa kärnfriska och klangfulla
ord, som stå inpräntade å
Skid-främjandets vackra medalj, som
jag haft äran emottaga, innebära
mera än en erinran om vad som
varit. De utgöra också de
testa-mentariska föreskrifter, enligt
vilka vi och kommande släkten taga
detta arv i besittning, och de
mana och förplikta oss även, alla
och envar, att så vårda och
nyttja detta arv, att vi därur i rikaste
mått må hämta livskraft och
glädje.
Varje manlig idrott strävar till
fysisk fostran. Den vill tvinga
oss ut i naturen, för att vi skola
njuta av den och fylla våra lungor
med ren och frisk luft. Den vill
härda och hela våra nerver, den
vill göra våra muskler seniga och
starka, den vill hjälpa oss till
seger i livets kamp och nöd.
Av vinteridrotter kan i nämnda hänseende ingen mäta sig med skid- idrotten. Den är idrotten framför varje annan, och den har gamla anor.
Men tyvärr äro förhållandena för denna idrotts utövande icke lika
gynnsamma över allt i vårt härliga land. Vårt blida västkustklimat och
skidlöpning passa sålunda icke riktigt bra ihop. I varje fall framtvingas icke
skidlöpningen av de klimatiska förhållandena i dessa trakter, utan måste
arbetas fram genom energisk och upplysande propaganda farmför allt
bland ungdomen. Denna propagandaverksamhet måste som hittills
bedrivas i bästa samförstånd med skolans målsmän, därvid om möjligt
skidslöjden i skolorna, som, så vitt jag vet, förekommer ytterst sparsamt i dessa
trakter, bör uppmuntras. Ett par skidor ställa sig för de flesta rätt dyra.
Vilken svårighet för skididrottens främjande vore icke övervunnen, om
varje skolpojke själv kunde göra sig ett par skidor.
För att emellertid varje pojke och flicka, som är lycklig ägare av ett
par skidor,’ skall få den verkliga kärleken till sina skidor, måste han eller
hon också beredas tillfälle att åtminstone någon gång pröva dem under
särskilt gynnsamma förhållanden. Vad kan väl vara härligare än att en
klar och vacker vinterdag med skidor på fötterna i glada kamraters
sällskap löpa fram över vida snöslätter, över gärdesgårdar, stockar och stenar,
ned i dalar och uppför höjder, över tillfrusna sjöar och älvar eller i djupa,
högstammade skogar under snötyngda granar. Hur kommer icke en
sådan färd de eljest bleka kinderna att rodna och ögonen att stråla av
livsglädje och välbehag, huru frisk och stark känner man sig icke efter en
sådan färd och hur lär man sig icke att känna och älska naturen och sitt
fosterland. Därför böra skolor och föreningar, som verkligen vilja vårda
sig om och främja skidlöpning, aldrig försumma att vid lägliga tillfällen
vintertid draga ungdomen i stora flockar upp till våra sköna fjäll- och
snörika landskap för att under några dagar idka skidlöpning. Dessa
skidfärder, rätt organiserade, böra i allmänhet icke heller med de möjligheter,
Polisintendent Herm» Björkman,
Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
