- Project Runeberg -  På skidor : Skid- och friluftsfrämjandets årsbok / 1938 /
146

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besök i Krains skidområde av redaktör C. J. Luther

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller hans utgivare Erasmus Franziskus borde väl också i sina
kommentarer ha citerat Herberstains då mer än hundra år
gamla berättelse om skidor. Ty för det första var
Herberstains verk mycket spritt och för det andra hade Valvasor—
Franziskus ju också mycket noga reda på Olaus Magnus’, A.
Guaguinus’, Wormius’, Schefferus’ och andras berättelser om
skidor. Även trettioåriga krigets svenskar, som av professor
Wiklund ansetts möjligen kunna vara bärare av idén eller
skidan, måste enligt min åsikt ha kommit för sent.1) Även
mina vänner från Laibach hyste den åsikten, att Herberstain
icke kunde komma i fråga.

Glädjen över dödsskidan från Bloke, som vi förde med oss,
var i alla fall större än det intresse, som vi hyste för de gamla
luntornas vittnesbörd. Och det var väl därför som mina
vänner från Laibach lindade in den i guldpapper, när de
överlämnade den såsom ett minne vid avskedet.

*



Ytterligare något ganska märkvärdigt, om man bortser från
den vackra skidbacken i Planica, såg jag på denna resa.
Vid en liten transformatorstation utanför staden Krain vid
vägen mellan Planica och Laibach stannade bilen. I
stationen bor den bäste jugoslaviske backhopparen. Det är Novsak,
som 1936 gjorde det första hoppet vid den stora
backhoppningen under de olympiska vinterspelen i
Garmisch-Partenkirchen. Och han gjorde invigningshoppet bra! Han har nu
nära sin arbets- och boplats byggt sig en hoppbacke på en
sluttning. Denna backe har han täckt med halm. Halmen har han
fäst buntvis liksom på ett halmtak på den nyanlagda
träningsbacken, d. v. s. så att stråna äro riktade nedåt såsom håren
på ett sälskinn. På detta glatta underlag hoppar nu
jugoslaven nästan varje dag året om, och det var en ^besvikelse, att
han just vid vår genomresa icke var hemma, så att han
kunnat visa oss ett av sina ända till 20 meter långa torrhopp.

Som man ser, fattas det inte energi i det äldsta
skidlöparlandet i alperna att även på sommaren vara en god smucar.

*) Professor Wiklund har senare, då den södra skidtypens ålder och
utbredningsområde blevo närmare kända, frångått detta sitt tidigare uttalande; detta
enligt till undertecknad mündigen år 1931 gjort meddelande. C. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:09:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skidor/1938/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free