Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barchius, Nikolaus - Barclay, Alexander - Bardisan - Baresund eller Bardsund - Barfota-munkar - Barfoth, Anders Eilert - Barfva - Barka hudar - Barkareholmen och Bryggeriholmen - Barkarö - Barkarö - Barkbröd - Barkekonung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pastor primarius i Stockholm och slutligen biskop
i Westerås, hvilket embete han dock innehade
knappt två år. Har gjort sig känd genom
åtskilliga predikningar och särdeles genom sin ifrån för
den Evangeliska lärans renhet, hvilken syntes
hotad af Dippels och andras villosatser. Född 1676,
död 1733.
Barclay, Alexander, inflyttade till Sverige
vid början af kontinentalsystemets tid och
öppnade i Götheborg, ett ganska ansedt handelshus,
hvilket nu fortsattes af hans brorson och har den
största jernskeppning derstädes, samt en bland de
största i Sverige.
Bardisan, ett fordom brukligt vapen, närmast
liknande ett spjut; men hvilket, i stället för spets,
var försedt med ett bredt blad.
Baresund eller Bardsund kallas inloppet från
Östersjön till Norrköping och Söderköping. Här
är en sjötullskammare. Sundet tros vara den
Bardvikshamn, der Anund Jakob och Olof den Helige,
förlade sina flottor efter slaget vid Åhus i Skåne,
emot konung Knut i Danmark.
Barfota-munkar. Se Fransiskaner.
Barfoth, Anders Eilert, anatomie professor i
Lund från 1783 till 1805, var en skicklig läkare,
och har utgifvit åtskilliga mindre skrifter i sin
vetenskap. Afled d. 9 Jan. år 1819, i en ålder af
80 år. Under sina sista lefnadsår blef han
olyckligt märkvärdig genom följande tilldragelse. Hans
äldste son, Eilert, afskedad fänrik, hade, vid en
tvist med en person, utan afsigt råkat ihjälskjuta
honom. Han dömdes, enligt lagarnes stränghet,
till döden; men nåd föreslogs af högsta
domstolen. Denna ansökning föredrogs i den första
konselj, dåvarande kronprinsen Carl Johan höll år
1812, såsom tillförordnad regent under Carl XIII:s
sjukdom, och nåden afslogs. Domen gick således
i verkställighet, och fru Barfoth sydde sjelf den
drägt hennes olycklige son skulle bära vid
afrättningen. Till sorgen häröfver kom bemödandet,
att dölja detta för den af ålder och bekymmer
nedböjde fadern. Det lyckades genom oaflåtlig
uppmärksamhet och varningar till alla besökande,
och professor B., som ännu lefde i nära sju år
derefter, afled i den öfvertygelsen, att hans son
dött i fängelset och sålunda åtminstone undgått
bödelns bila.
Barfva, annex till Jäder, beläget i Öster-Rekarne
kontrakt af Strengnäs stift, 1 3/4 mil V. från
Strengnäs. Dess areal utgör 10,738 tunnl., hvaraf 590 äro
sjöar och kärr. Det består af 20 3/4 mtl. och har
790 invånare. Adr. Strengnäs.
Barka hudar, en lek som förekommer i
Östergöthland. Sällskapet tager i ring och en person
går utom ringen, slår i ryggen någon af dem
som stå uti ringen. Begge springa åt motsatt håll,
för att hinna fram till den sålunda öppna platsen.
Härunder sjunges: Vi ska’ barka hudar och vi ska’
barka skinn och skinn, och vi ska’ också barka
tjufveryggen din.
Barkareholmen och Bryggeriholmen,
tvenne holmar, som lära varit belägna i Norrström i
Stockholm; men om hvilkas läge man numera är
oviss. Ett gammalt kontrakt af år 1441,
afslutadt emellan St. Klara kloster och herr Bengt till
Salistom, upplåter den förstnämnde holmen till
begagnande af honom, mot en tunna smör årligen
till klostret.
Barkarö, en socken, vanligen kallad
Westerås-Barkarö, till skillnad från nedanstående annex, är
belägen i Westerås stifts domprosteri, Tuhunda
härad och Westmanlands län, 3/4 mil S.S.V. från
Westerås, vid Mälaren, hör till 2 kl. konsist.
och har 690 invånare. Den består af 40 mtl.,
samt har en areal af 5,485 tunnl., hvaraf blott 25
äro sjöar och kärr. Adr. Westerås. Åtskilliga
fornminnen förekomma härstädes; äfven finnes ett
mycket gammalt säteri, nemligen Fullerö, hvarom se
detta ord.
Barkarö, ett annex under Köping, vanligen
kalladt Kungs-Barkarö, till skillnad från
ofvanstående, är beläget i Köpings kontrakt af Westerås
stift, 4 1/4 mil S.V. från Westerås och invid
Mälaren; består af 25 1/2 mtl. och har 355 invånare.
Dess areala vidd uppgår till 2,847 tunnland,
hvaraf blott 10 äro kärr och sjöar. Adr. Köping. Kyrkan
är mycket gammal och troligen den minsta i länet.
Erkebiskop Johan Olof Wallin har predikat i
henne. Socknen hyser obetydliga minnesmärken. Här
har konung Carl XI af en bonde blifvit stämd
till häradstinget, derföre att stallbetjeningen vid
Kungsör afhändt bonden en äng, med
föregifvande, att det skedde på konungens befallning.
Konungen skall i egen person emottagit stämningen,
infunnit sig vid tinget såsom part, med sin
fullmägtig, förlorat saken, såsom orättvis, sedan
befordrat häradshöfdingen till lagman, och gifvit sin
advokat en pension; men förbjudit honom, att
vidare befatta sig med rättegångar, emedan
konungen insåg, att advokaten sjelf visste sig
försvara en orättvis sak.
Barkbröd, säkerligen en urgammal Svensk spis,
hvilken troligen ej så länge verlden står kommer
ur bruk i vårt land; en spis, som mättadt
mången hungrig mage. Dertill begagnas bark både
af tall och gran; men blott den finare, mera
saftfulla, invid stammen sittande, lafartade barken.
Denna rensas, males och siktas på det noggrannaste,
så att ett bröd, som tillredes häraf, med någon
tillsats af mjöl, visst icke är osmakligt eller för
en sund mage skadligt, minst med dertill använd
sofvel eller mjölk. Under en resa i nordvestra
Dahlsland, sommaren 1843, hade förf. af denna
artikel tillfälle, att i 3 veckors tid pröfva
barkbrödets kraft och verkan, och befann sig väl deraf.
Barkbrödet begagnas i många trakter af vårt land,
och deras inbyggare äro icke de svagaste. Uti
början af 1500-talet yttrade en Dansk härförare om
de segrande Dalkarlarne: ”fanden må strida med ett
folk, som äter bark och dricker vatten.”
Barkekonung, ett smädenamn, som tillades
konung Kristoffer, i anledning af den dyra tid, som
under hans regering tryckte landet, då folket
nödgades äta barkbröd. Med missväxten förenade sig
pesten, och hans regering var således i många
hänseenden olycklig. Vidskepelsen skref dessa missöden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
