Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnekows sten - Barnhus - Barnhus-källaren - Barns skolor, Små- - Barns-öl - Barnängen - Barometer - Barrfloget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flydde undan de förföljande Svenskarne, fastnade
konungens häst vid Frägnereds gärde uti ett moras.
De öfrige Danskarne voro redan förut, och
Svenskarne kommo i sporrstreck efter, så att död
eller fångenskap hotade monarken. Då skyndade
äfven Barnekow förbi, varsnade konungen i fara,
och lemnade honom sin häst, hvarpå Christian
flydde; men Barnekow blef straxt derpå
nedhuggen af de Svenske. Den inbrytande natten
räddade vid detta tillfälle Danskarne från ett fullkomligt
nederlag. Barnekow stupade vid nyssnämnde sten.
Barnhus. Det första, som af detta slag inrättades
i Sverige, var det nuvarande s. k. stora barnhuset i
Stockholm, hvilket stiftades till följd af en i Dec. år
1619 utfärdad kongl. förordning, med föreskrift, att
i hvarje stad skulle upprättas barnhus, der
kringstrykande tiggande barn kunde intagas. År 1624
förnyades detta stadgande, med tillägg, att der
äfven borde intagas ”skalkar, skökor och bofvar
för groft arbetes förrättande.” Drottning
Christinas lärare, sedermera biskopen i Strengnäs,
Johannes Matthiæ, tog särdeles vård om denna
inrättning och fick för detta ändamål till skänks den
tomt, hvarest barnhuset ännu är beläget. År 1637
fick det ett visst anslag, nemligen fyrationde
tunnan af kronotionden i åtskilliga landskap, 1,000
daler silfvermynt af landttullen, stampen i
Wällinge-ström, rättigheten att hålla öppen bod, o. s. v.,
så att barnhuset kan från sistnämnde år räkna sin
egentliga uppkomst. Det fortfor likväl att vara
ej blott en barmhertighets-, utan äfven en
straffanstalt, så att ordet barnhus och tukthus ansågos
ungefär liktydiga intill år 1692, då det föreskrefs,
att tukthuset skulle skiljas derifrån. Sedan den
tiden har inrättningens verksamhet betydligen
tilltagit, äfvensom dess inkomster, hvilka jemväl blifvit
ökade genom enskildta gåfvor. Barnens antal stiger
numera vanligtvis till omkring 3,500, hvaraf 1,000
vårdas inom huset och 2,500 utom detsamma.
Inrättningens fond stiger till en half million R:dr,
och dess inkomster till öfver 120,000 R:dr. De
förnämsta donationerna till barnhuset äro: 1774
af hofkällarmästaren P. H. Fuhrman, 14,028 R:dr;
1814 af viktualiehandl. E. Boman, 10,000; 1815
af furst von Hessenstein, 20,000; 1818 af
jernkramhandl. B. Risholm, 12,000; af generalen,
grefve G. Löwenhjelm, 16,666: 32; 1824 af
grosshandlaren J. G. Wennerqvist, 113,050; af
brukspatron A. Hebbe, 5000; 1829 af borgmästar
Sandberg, 18,210; 1830 af assessor J. M. Camén, 18,997;
af traktören C. F. Hylting, 12,884; 1833 af
enkefru C. W. Philipsén, 6000; af brukspatron H. N.
Beskow, 10,000; 1834 af fabrikör J. Hofving,
20,000; 1837 af revisions-sekreteraren J. M.
Winkler, 20,000 R:dr allt B:ko. — Andra
offentliga barnhus i Sverige finnas ej, än de i
Stockholm, och äro, utom det ifrågavarande:
Frimurare-Barnhuset. (Se detta ord.)
Barnhus-källaren i Stockholm har af ålder
tillhört Barnhuset. Dess byggnad, som var af
träd, uppfördes 1714, och var vid den tiden
det enda värdshus på Norrmalm. Barnhuset hade,
intill år 1843 en inkomst af 658 R:dr 24 sk. af
lägenheten och rörelsen; men skulle, från d. 1 Okt.
1843, deraf haft 1000 R:dr B:ko årligen. Huset
afbrann i Mars månad 1844, och dermed
afstannade rörelsen. Huset uppbygges nu ånyo.
Barns skolor, Små- Den originella tanken, att
undervisa helt små barn, mest genom lek, och
egentligen för att lemna fattiga föräldrar en fristad för
sina barn, på den tid de sjelfva behöfva använda
för arbete, tillhör våra dagars filantropiska anda
och är till sin syftning lika berömvärd, som
gagnande för ändamålet. Den första skola af detta
slag inrättades i Stockholm år 1838. För
närvarande finnas derstädes fem sådana, äfvensom
dylika äro inrättade i Götheborg, Upsala, Malmö, med
flera städer.
Barns-öl. På döpelsedagen anställdes fordom
måltider, då den döpte undfägnade faddrarne och
presten, som dopet förrättat. På fjerde århundradet
och äfven förut voro likväl dessa fester intet
annat än s. k. kärleksmåltider, hvilka skedde med
mycken måttlighet. Men sedan de öfvergått till
öfverflöd, blefvo de antingen inskränkta eller
förbjudna. I Sverige klagade adeln år 1635 öfver
den stora yppighet, som spordes vid barnsöl.
Detsamma gjorde äfven presterskapet åren 1640 och
1642, då drottning Christina begärde
underrättelse om bästa medlet att hämma så väl detta som
annat öfverflöd. Ändtligen utfärdades allvarsamma
förbud deremot åren 1644, 1664, 1668 och 1669.
I följd deraf fick vid barndop icke trakteras med
mat, dryck eller konfekt. Men ”om på landet
några långvägade äro budne till faddrar, måga de
med en ordentlig måltid blifva undfägnade.” I fall
ett barn i städerne döptes hemma, fingo väl
faddrarne, enligt 1664 års förordning, trakteras, men utan
allt öfverflöd och med förbehåll, att ”inga sändningar
af bakelser eller konfekt och socker skulle
tillåtne vara, att sändas kring i staden.” År 1731
förbjöds åter allt traktamente vid barndop i städerna.
På landsbygden skulle dermed förhållas måttligen,
och fick barnsöl der hållas högst två dagar.
Barnängen, en malmgård i Stockholm på Söder,
mellan Danviks och Hammarby tullar, var förut en
stor klädesfabrik (se vidare Lagerstedt); men år
1831 blef lägenheten använd till en skolinrättning
efter Hillska methoden, stiftad medelst aktier af
patriotiskt sinnade personer. Der undervisas
omkring 100 gossar i alla ämnen, som tillhöra en
vårdad uppfostran, mot en afgift af 300 R:dr B:ko
årligen.
Barometer, tyngdmätare, ett fysiskt instrument,
som tillkännager de förändringar, hvilka uppkomma
af åtskilliga omständigheter uti atmosferens tyngd
eller tryckning på jordytan, hvilken ofta står uti
direkt samband med väderleken; hvarföre
barometern äfven användes såsom en temligen sannspådd
väderleksspåman. Den uppfanns af Toricelli, och
rummet ofvanföre qvicksilfret har efter honom
blifvit kalladt Toricellis-tomrum, hvilket dock är
oegentligt, ty ehuru fullkomligen lufttomt,
innehåller det i stället qvicksilfvergas.
Barrfloget (Livia juncorum), ett till
skinnbaggarnes ordning hörande insekt, af 1 tums längd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
