Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Crusenstolpe, Johan Magnus - Crusenstolpe, Johan Magnus - Crusenstolpe, Magnus Jakob - Crusius, Bengt - Cruus, Jesper - Cuculla - Cummelin, Johan Peter - Cuninghame, Thomas - Curatus - Cyklop - Cykloper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
embetsfel, samt dömdes, tillika med tre andra, d. 11 Dec.
1775, förlustig sin tjenst. Alla hans bemödanden,
att återfå den eller erhålla någon upprättelse,
blefvo fruktlösa, och han tillbragte sin
återstående trettioåriga lefnad i knappa vilkor, hvilka
likväl förbättrades, sedan han kunnat förmå sig att
idka juridisk praktik, hvarigenom han sattes i
stånd, att efterlemna ett litet arf åt sin familj.
Den förföljelse, han ansåg sig hafva undergått,
väckte hos honom en förbittring emot Gustaf III,
som han icke sökte dölja. Tvertom trädde han
uppenbart på oppositionens sida och skref på
riksdagarna skarpa tal och anföranden åt flere af dess
ledamöter. Han dog d. 13 Jan. 1805. Hans son
Crusenstolpe, Johan Magnus, född den 9
Mars år 1757, afled år 1841, såsom afskedad
vice-president i Götha hofrätt och R. af N. O.
Sonen
Crusenstolpe, Magnus Jakob, är född den
11 Mars år 1795, blef år 1811 student i Lund,
ingick år 1814 som auskultant i Götha hofrätt,
och år 1820 i Svea hofrätt, der han erhöll
häradshöfdinge-fullmagt och blef adjungerad ledamot.
Den 30 Juli 1821 förordnades han till
landssekreterare i Skaraborgs län, hvilket embete han
bestridde till d. 21 Dec. 1822.
Justitie-ombudsmannen Ehrenborg antog honom till sin sekreterare,
från hvilket uppdrag han entledigades af dess
efterträdare. År 1824 förordnades han att
förvalta ett revisions-sekreterare-embete och
befordrades följande året till assessor i Svea hofrätt, men
tog afsked derifrån år 1834. Redan år 1821
uppträdde han som skriftställare, med en novell,
kallad: Vedergällningsrätten, hvarpå följde
åtskilliga andra noveller och politiska eller
administrativa skrifter. År 1828 utgaf han ett större
arbete, kalladt: Polititka åsigter, samt år 1830 och
följ. tidningen Fäderneslandet. Med år 1834 har han
egentligen blifvit känd såsom författare af en egen
memoire-litteratur, under olika titlar, såsom:
Skildringar ur det inre af dagens historia, De
frånvarande och De närvarande; — 1770–1772–1809; —
Portfölj; — Historisk tafla öfver f. d. konung Gustaf IV
Adolfs första lefnadsår; — Morianen; — Carl Johan
och Svenskarne; — Ställningar och förhållanden,
skildrade i bref. Det tredje af dessa bref föranledde
mot honom en rättegång för majestätsbrott, och han
dömdes, till följd af juryns utslag, den 19 Juni
1838, till tre års fängelse å Waxholms fästning,
dit han affördes den 20 Juli s. å., och hvarifrån
han frigafs samma dag år 1841. Senast har han
inträdt såsom medarbetare i tidningen Dagen.
Crusius, Bengt, var den förste juris-professor
i Upsala, död 1633 eller 34.
Cruus, Jesper, utmärkte sig både under Carl
IX:s och Gustaf Adolfs krig mot Polackarne och
Danskarne, blef 1612 ståthållare på Jönköpings
fästning och år 1634 landshöfding öfver Kalmar
län, med Öland, samt inkallad i rådet. Enligt Sh.
Rosenhane skall han hafva blifvit upphöjd till
fältmarskalk. Född år 1576, död år 1647.
Cuculla kallades nunnornas hufvudbonad, likasom
munkarnes kapuschon benämndes cucullus.
Cummelin, Johan Peter, kopparstickare,
åtföljde hertig Carl på flottan under fälttåget år
1788, och har utgifvit en följd af etsade
planscher öfver flottans ställningar och rörelser. Död
år 1820, man vet ej i hvad ålder.
Cuninghame, Thomas, af en från Skottland
till Sverige inflyttad ätt, föddes d. 1 Nov. år 1691
i Stockholm, der fadern var handlande, gick, som
yngling, i krigstjenst, och deltog såsom artillerist
i slaget vid Helsingborg; tjente upp sig till
styckjunkare, och blef, vid kapitulationen i Tönningen,
Dansk fånge; men lyckades att rädda sig och
undkom till Sverige, samt följde Svenska hären år 1718
till Norrige, der han väl utförde en expedition med
en bestyckad båt. År 1734 var han kapiten och
utnämndes under Finska kriget till tygmästare vid
dervarande artilleri. Vid Fredrikshamn anlade han
ett laboratorium, det han likväl tillika med
förråderna nödgades uppbränna vid fiendens annalkande,
Blef år 1757 öfverste för artilleriet och
general-fälttygmästare. Han adlades år 1747, pryddes
följande året med Svärds-orden och invaldes i
vetenskaps-akademien. Död i Carlskrona 1759. Man
har honom att tacka för åtskilliga förbättringar
vid krutbruken och kanongjuterierna, samt för
anläggandet af en artilleri-modellkammare.
Curatus benämndes under medeltiden kyrkoherden,
såsom agens curan ecclesiæ. En vice-curatus
omtalas ofta i bref från samma tidsålder.
Cyklop, ett fyrfartyg på Falsterbo-ref. Från
fartyget, hvilket ligger på 6 à 7 famnars djup,
pejlas Falsterbo fyrtorn i N.N.O. 1/2 O. (N. 28° O.)
med Falsterbo och Skanörs kyrkor i det närmaste
öfverens och Stevens fyr i V.NV. 1/2 V. (N. 72° V.),
allt på kompassen. Lotsar uppassa om bord på
fyrfartyget, för att, efter derom gjord signal, lotsa
genom Flintrännan, förbi eller till Malmö, samt
till Drogden, eller det ställe, der Danske
lotsarne emottaga skepp, och blåser fördenskull lotsgös
på en af masttopparne å fartyget, så länge lots
finnes att tillgå om bord; men den är nedhalad,
då alla lotsarne äro utgångna.
Cykloper. Biskop Göran Wallin och Linné i dess
Gottländska resa, omtala att på norra Gottland finnas
vid inloppet till Kyllei hamn 12 à 15 st. stenar af 40
à 50 alnars höjd, som stå nära bredvid hvarandra,
och hafva utseende äfven på nära håll, af stora
förstenade menniskor eller jättebeläten. De hafva
erhållit åtskilliga namn, utom cykloper, såsom
anthropoliter, atlantes, gigantes, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
