Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fettistel.
ridleruf.
48»
andra på morgonen med ris, hvilket kallas
fettisdags- eller fastlagsris. Den penitens man härmed
ålägger hvarandra, säges häntyda på frälsarens
hud-flängning och lidande.
Fettistel (Sonchns arvensis), en mångång växt,
som otgör ett högst besvärligt ogräs uti
sädesåkrar och förekommer ymnigt i Skåne, Bohus läa,
Wermland, Nerike och Helsingland. Den är
utmärkt genom sina stora guldglänsande blommor,
samt såsom foderväxt begärlig för allt slags boskap.
Fibbliytte plåthammare i Westmanland. Se:
Ha-gaby bruk.
Fibler, märmjölk, slåtlerkaka, frukål
(Hypochæ-ris maculata), en på de flesla ängar i
skogstrakter, öfverallt i riket, förekommande mångårig växt,
som öppnar sin blomma kl. 6 om morgonen och
tillsluter den kl. 4 e. m. De späda bladen
begagnas i några orter såsom grönkål.
Fickur. Dessa belades 17S9 med bevillning, sä
att hvar och en som nyttjade guldur skulle betala
4 sk. och för silfverur 2 sk. allt B:ko. Den som
bar 2:ne ur skulle för det andra betala 1 R:dr,
utan åtskillnad om det var af guld eller silfver.
Fltle, annex till Grötlingbo, i Wisby stifts södra
kontrakt, 6| mil S. frän Wisby, är ^ mil i längd
och J mil i bredd, så alt man kan se hafvet pä
begge sidor. Kyrkan, af sten, skall vara uppbyggd
år 1240. Tornet är ombygdl år 1826. Under
påfvetiden hölls här i Fide en stor årlig
landtmarknad , som kallades Fide Samfund, på S:t Lars dag,
då presten i kyrkan förrättade så kallad
kyrko-messa, till hvilken mycket folk strömmade från
ut-socknarne, hvarvid äfven, vid en krusifix-stock,
offrades af hvarje person minst 16 till 20 sk.
silfvermynt till S:t Laurentii ära. Denna vantro
afskaffades år 1699. Krusifix-stocken är ännu i
behåll och nyttjas till fattigbössa, hvari ärligen
lägges 6 till 8 sk. B:ko till socknens fattiga, af en
hvar, som Gud hulpit ur sjukdom eller annan nöd.
Socknen består af 3 £ mtl. och har 277 invånare,
pä en areal af 2,222 tunnland jord.
Fideikommiss kunna nu mera ej stiftas i
Sverige. Deras skillnad frän annan egendom ligger
dels i deras oafhändelighet, dels i deras
odelbarhet. Fideikommisser kunna således ej säljas,
bortskänkas, utbytas eller förpantas, utan
konungens tillåtelse; men att medgifva
fideikommiss-naturens öfverflyttande ifrån en egendom till en
annan anses tillhöra konungen, såsom högste
domare. - Det ar konungens högsta domstol, som
afgör sådana frågor, och dit äger älven den att
vända sig, som önskar att få inteckna sin
fideikommiss-egendom; ty äfven detta är honom
förbjudet. Fideikommissarien är nemligen i sjelfva
verket icke ägare, utan blott innehafvare för
lifstiden af slägtens egendom. Det ligger i
fideikommiss-inrättningens natur, att fästa egendomens
besittning orubbligt vid ätten, och förhindra
jordens öfvergång till nya ägare. Fideikommisset
hindrar icke familjens öfriga ledamöter att sjunka
i fattigdom; men det bibehåller alltid en viss
förmögenhet åt slägten, betraktad såsom en kollektiv
personlighet, och lemnar värden och nyttjande-rät-
ten åt familjens hufvudman. Derjemte hindrar den
också jordens delning emellan olika personer inom
ätten. De öfvergå ostyckade till innehafvarens
äldste son eller äldsta barn, eller till den, som,
enligt de vilkor testator föreskrifvit, står den förre
innehafvaren närmast; ty då fideikommisser hafva
sin grund i testamentsrätten, och ej i den vanliga
arfslagen, så kunna ock vilkoren för egendomens
öfvergång till en ny ägare på olika sätt
godtyckligt bestämmas. Fideikommiss-inrättningen är
egnad att bilda en klass af mägtiga jordinnehafvare;
men motverkar uppkomsten af en sjelfständig,
knappt bergad allmoge, hvilken försörjer sig sjelf,
oin ock med möda. Detta sätt att öfverflytta
egendomen påminner om gamla feodaliorhållanden, och
bar äfven i Sverige sitt motstycke i de ärftliga
län, dtm konung Erik XIV inrättade för grefvar
och friherrar. Dessa ärfdes odelade efter
först-födslorätt och kunde ej afhändas. Likasom de
afskaffades genom konung Carl Xl:s reduktion, så
inskränktes de senare efter statshvälfningen 1S09.
Alan kunde ej upphäfva fideikoinmisserna, ty detta
hade varit att inkräkta pä ägande-rätten. De
gamla fideikommiss-egendomarne blefvo derföre
bibehållna; men det förbjöds att stifta nya. Lagen
emot fideikommisser blef således en inskränkning i
testamentsrätten och man sökte vinna målet
derigenom, att man förordnade, det ingen testator
äger rätt att förordna om vilkoren för
egendomens förvaltning längre än under förste
emotta-garens lifstid, och ej heller bestämma
äganderätten längre än till testaments- eller
gåfvotaga-rens nästa efterträdare. I dennes hand ikläder sig
egendomen egenskap af arfvejord. Denna
lagförändring stod i sammanhang med den åt ofrälse
stånden beviljade rättigheten, att besitta allt slags
jord, äfven säterier, och såsom grund för den
ifrågavarande inskränkningen nämnes den farhåga man
ägde skäl att hysa, att sedan allt slags jord
kunde ägas af hvilken som helst, alltför mänga
fideikommisser skulle blifva stiftade, samt derigenom
möjligheten förminskad att förvärfva fastigheter.
Man fruktade, med ett ord, för en klass af stora
jordägare, med besittning enligt förstfödslorätt, och
sökte deremot befordra jordens delning. Lagens
syftning var demokratisk; den föreslogs af
ständerna och blef af konungen antagen vid 1809—10
årens riksdag.
Fidén, J. I"., hvars öfriga lefnadsomständigheter
äro obekanta, har utgifvit: De methodo hlteras
dt-finiendi apud Romanos i Tankar öfver mensklighetens
öde, samt öfversatt: Ho/màslarinnan eller lilla
Akademien för unga fruntimmer och Philosophiska
tankar ur en Frimurares dagbok. Dessa skrifter
utkommo åren 1789 och 1790.
Fidlerus, Caaper, arkiater hos Carl IX och
Gustaf Adolf, var född i Königsberg d. 28 Maj
1570 och promoverades år 1591 till både
filosofie-och medicine-doktor. Han begaf sig åt norden,
blef läkare hos hertigen af Kurland och
stadsmedi-kus i Riga, samt kallades år 1604 I ill Ryske
storfursten Boris Godunow, hvilken gjorde honom till
sin lifmedikus. Han bcskylles att hafva vållat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
