- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
572

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

572

FrVhen.

Frlilnnda.

areal nlgör 2,708 tnnnl., af hvilka 230 äro sjöar
och kärr. Adr. Enköping.

Fr ök v ii» Intill drottning Christinas tid tillades
denna titel endast ogifta furstinnor, och adelns
döttrar fingo nöja sig med jungfru-titeln; men
vid den tiden började fröken tilläggas äfven den
högre adelns döttrar.

Frökind, ett härad i Wartofta fögderi af
Skaraborgs län, innefattar 7 socknar, nemligen:
Börstig, Brismene, Kinneved, Hårkumla, Grolanda,
Åsarp samt Smula, hvilka utgöra 108£ mtl. och
hafva 3,153 invånare. Marken är i allmänhet jemn
och skoglös; men jordmånen är god, hvadan
sädesodling utgör inbyggarnes förnämsta näring.
Häradets areal utgör 33,049 tunnl., af hvilka 2,810
äro sjöar och kärr. I förening med Wartofta
härad utgör Frökinds härad ett fögderi och en
domsaga. Ar 1611 lades det till konung Johan Ill:s
sons, hertig Johans furstendöme.

Fröklint, ett berg, som höjer sig ur en djup dal,
på hemmanet Narebos ägor i Ringarums socken af
Östergöthland. Öfversta spetsen är rund och man
har derifrån den mest vidsträckta utsigt.

Frölich. Denna ätt, hvilken säges härstamma
från Steyermark, inkom till Sverige år 1640, med
en Han* Christoffer Frölich, hvilken, såsom
öfverste, stupade i Carl X Gustafs krig med
Danmark. llans barn qvarstannade i Sverige och
ingingo i statens tjenst, samt upptogos på Svenska
riddarhuset, der den tredje i ordningen, Carl
ràustaf, steg till kongl. råd, president i Dorpts
hofrätt och grefve; men de öfrige blefvo
natu-raliserade adelsmän. De hafva likväl foga
historisk märkvärdighet. En sådan, ehuru af tvetydig
beskaffenhet, vann likväl hans dotter,

Frölich, Kva Margaretha. Hon hade i Riga
gift sig med en Svensk öfverste, hvars namn icke
är uppgifvet; men, förmodligen enka efter denne,
uppträdde hon år 1664 i Stockholm såsom
profetissa och undervisarinna i en ny väfnings-method.
Här behandlades hon af auktoriteterna med en
stränghet, som väcker förvåning, när man
påminner sig icke blott att hon var syster till
dåvarande general-majoren och landshöfdingen i
We-ster-Norrland Carl Gustaf F., utan äfven, att
hennes spådomar voro ganska oskyldiga och af
smickrande betydelse för regeringen. Sålunda
förkunnade bon, att konung Carl XI skulle bistå
påfve-väldet, intaga Palestina, återuppbygga Jerusalem,
upprätta Christi tusenåriga rike och herrska öfver
bela kristenheten. Artalen utsattes när allt detta
skulle inträffa. I stället att förena sig med den
stora mängd, som blifvit lidande genom
reduktionen och således missnöjd deröfver, sökte hon trösta
dem genom föreställningen att Gud låtit det så ske,
på det de så mycket villigare måtte tjena bans
sak mot hans fiende, då de kunde trefaldt återfå
sis förlorade egendom. Hon förekallades både i
konsistorium och, hofrätten, fängslades, men
frigafs såsom sinnessvag och förvistes riket. Nu
begaf hon sig till Tyskland och Holland, der hon
fortfor att profetera och utgifva skrifter af
svärmiskt innehåll, återkom år 1692 till Stockholm,

uppkallades åter inför hofrätten, der hon visade
sig i en brokig klädning med svärd vid sidan och
dömdes till lifstidsfängelse; men undgick det
genom döden, hvilken träffade henne kort efter
domens afkunnande.

Frölich, Uavld Fredrik, grefve, känd såsom
riksdagstalare och publicist, är född d. 14 Aug.
1788, pä säteriet Degeberg i Westergötland.
Fadern var ryttmästaren, grefve Adolf Fredrik F.
År 1805 skickades ynglingen till Upsala akademi,
der han år 1808 och 1809 tog hofrätts- och
kansli-examina, hvarvid han erhöll de högsta
betygen, bestämde sig för den juridiska banan, fick
häradshöfdinges fullmagt och blef adjungerad
ledamot i Götha hofrätt; men utan att söka någon
vidare fortkomst i statens tjenst. Deremot har
han, utan lön och rang, sökt gagna det allmänna
med sina kunskaper, sina talanger och sitt varma
fosterlandsnit. Han har bivistat alla riksdagar från
och med år 1815; men det var egentligen vid
riksmötet 1828 —1830 som han framträdde med en
bestämd politisk färg, hvilken var den sjelfständiga
oppositionens. Han sökte härvid gå sin egen väg,
slöt sig icke ovilkorligt till något parti, och råkade
derigenom i strid med begge partierna. Han bar
alltid förordat och ifrat för frihet, upplysning och
gagneliga inrättningar, samt väsendtligen bidragit
till stiftande af en och annan sådan. Den Hillska
skolan å Barnängen kan egentligen anses såsom
hans verk, tillkommen genom en subskription, för
hvilken han ställde sig i spetsen. Under bans
ledning bildades härtill ett bolag den 9 Maj år 1829.
Att den nu (1846) nödgats upphöra, emedan hon
i ekonomiskt hänseende ej kunde bära sig, var
icke stiftarens fel. Grefve F. har mycken förtjenst
om organisationen af Wermlands privat-bank, hvars
reglor sedan tjenade till mönster för de flesta
efteråt inrättade banker. Hans utgifna skrifter äro:
Grundlagstolkningar, tillegnade ständerne och deras
konstitutions-utskott; Om uppfostran efter Hillska
methoden; Tal vid Hillska skol-direklionens första
sammankomst; Upplysningar och Förklaringar, 2:ne
häften; tidningen Utopisten; Rätt och Reform, m. fi.

Fröling, Magnus Saniuelis, född i Linköping
år 1727, theol. lektor derstädes med
professorstitel och Landeryd till prebende, der han afled är
1797; har utgifvit en Index vite ad verilatem och
Försök att latl och grundeligen lära en pilt
Gram-matica Latina, innehållande Grunderna af
Gramma-lica Generali och Arte Periodica.

Frölunda, annex till Fässberg, beläget i Askims
härad af Götheborgs och Bohus län, £ mil S.S.V.
från Götheborg, vid hafvet. Kyrkan, byggd af
gråsten, är af okänd ålder, och har redan på
1500-talet erhållit testamente. I socknen märkes Känsö
(se detta ord). Socknen består af 38 ‡ mtl. och
har 1,800 invånare. Dess areal innefattar 5,925
tunnl., af hvilka 50 äro sjöar och kärr. Adr.
Götheborg.

Frölunda, annex till Kalf, beläget i Kinds bärad
af Elfsborgs län, 4^ mil S. från Borås. Kyrkan,
förut gammal, liten och mörk, nedrefs 1825, och
uppfördes i dess ställe en ny, af sten, som invig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free