Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Götha kanal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GDtlia kanal.
Gtttlia kanal.
751
längd, med 3? slussar, öppnades delvis, nemligen
från Weltern till Roxen 1826, från Roxen till
Asplången 1827, och från Asplången till
Östersjön, vid Mem, den 26 Sept. 1832, då Nordsjöns
och Östersjöns förening firades under mycken
högtidlighet , i närvaro af II. M. konung Carl XIV
Johan, drottningen, samt kronprinsen och
kronprinsessan. Kanalens område upptager en jordrymd
af 674 tunnl. åker, 97 tunnl. äng och 367 tunnl.
skog. Underhållskostnaden för kanalen uppgår till
4,000 R dr och aflöning för direktion, tjenstemän
och betjening till 16,000 R:dr årligen.
Kanalområdet är indeladt i distrikter, hvartdera
innefattande omkring 10,000 alnar i längd. Det står
under uppsigt af distrikt-chefer, hvilka under sig
hafva sluss-inspektorer, som sköta slussningen och
uppbörden. Den egentliga Götha kanal börjar vid
Wenern, £ mil N. om Marieslad, vid gården
Kul-lered i Lyrestads socken, och går genom
sock-narne Lyrestad, Fredsberg och Fägred till sjön
Wiken, derifrån till Boltensjön och utfaller vid
Rödesund i Wettern. På andra sidan om denna
sjö går kanalen genom Motala socken, sjön Boren,
socknarne Brunneby, Ljung och Wreta, sjön Roxen,
socknarne Kimsta och Vestra Husby, tätt förbi
Söderköpings stad och utfaller i hafsviken
Slätbacken. — Väl finnes i Europa många dylika af
konsten danade vattenvägar, hvilka både till längd
och med hänseende till de kostnader, deras
anläggning erfordrat, öfverträffa denna; men
knappast lärer dock någon af dem kunna mäta sig med
detta verk, när man öfverväger de hinder, både
af naturen och från menniskors sida, som lagt sig
emot utförandet deraf. Och framför allt bör man
ihågkomma, att Götha kanal icke företogs af ett
folk, stadt på höjden af politisk lycka och med
blomstrande finanser, utan af en nation, som nyss
förlorat tredjedelen af sitt område, hvilket sett
sina söner i tusental stupa på slagfältet, eller,
ännu ömkligare, omkomma i förpestade hospitaler,
och hvilket slutligen, stod blottadt på tillgångar,
med en statsbankrutt för dörrn. Så mycket
märkvärdigare blir det, att man i en sådan lid icke blott
uppgjorde planen till, utan äfven med allvar och
drift började ulföra ett sådant jätteverk, som
föreningen emellan tvenne baf. — Rörelsen på Götha
kanal delar sig i två till sin natur serskildta
grenar: transitofarlen från haf till haf, och den så
kallade inre farten. Den förra eller transitofarlen,
hvilken onekligen är af yttersta vigt under
krigs-förhållanden, då rikets aktiva skeppsfart kan vara
i Östersjön hämmad af öfverlägsna fiendtliga
flottor, har under den, sedan kanalens fullbordan,
till-ändalupna tiden, hufvudsakligen varit inskränkt till
Götheborgs förbindelse med hufvudstaden och
någon gång med andra orter pä rikets östra kust,
hvaremot transitofart denna vägen frän eller till
utländska hamnar mera sällan ägt rum. Orsaken
härtill synes ligga i den kostnad, som
omlastning i Götheborg och Söderköping medfört, då de
fartyg, hvilka blifvit begagnade på kanal-linjen,
varit af för ringa drägtighet att kunna med fördel
användas till större sjöfart å öppna haf, äfveusom
måhända till någon del i den serskildta erfarenhet,
hvilken erfordras för segling på kanalleder,
hvaraf man, i den mån densamma icke får förutsättas
bos sjömän i allmänhet, synes kunna förklara den
molvilja desse ofta hysa för fart å kanaler.
Likväl bör man numera kunna vänta sig en tilltagande
rörelse, sedan Trollhätte kanals (se detla ord)
ombyggnad tillåter begagnandet derstädes af fartyg
med samma dimensioner som å Götha kanal, och
särdeles genom den utsigt, uppfinningen af
skruf-hjul på ångfartyg lemnar, att till transitofart
emellan Nordsjön och Östersjön, kanalvägen, kunna
använda fartyg af omkring 80 lästers drägt, med
förmåga att någorlunda säkert bestämma tiden för
framkomsten. Till upplysning rörande den inre
fartens omfång och förändringar, de varubelopp,
för hvilka den blifvit begagnad, samt de för
densamma influtne afgifter, må anföras, att
nettoinkomsten af inre färden har i runda summor
utgjort:
År 1833 B:ko R:dr 27,300.
„ 1834 „ „ 29,500.
„ 1835 „ „ 34,200.
„ 1836 „ „ 30,700.
År 1836 ägde en nedsättning i taxan rum;
medeltalet för dessa år var R:dr 30,400.
År 1837 B:ko R:dr 40,100.
„ 1838 „ „ 41,000.
En förhöjning i taxan inträdde år 1838.
År 1839 B:ko R:dr 51,200.
„ 1840 „ „ 52,700.
„ 1841 „ „ 63,000.
Medeltalet för dessa 5 år (1837—41) var R:dr
49,600 eller en tillökning mot föregående 4 årens
medeltal af 63^ proc.
År 1842 B:ko R:dr 59,000.
„ 1843 „ „ 48,900.
„ 1844 „ „ 54,100.
„ 1845 „ „ 80,400.
„ 1846 t. o. m. Nov. 82,600.
Medeltalet för dessa 5 år (1842—46) var R:dr
65,000, eller en tillökning mot förutgående 5 årens
af öfver 31 procent. Häraf synes, att inkomsten
och sålunda rörelsen på kanalen varit i en jemn
tillväxt, ehuru vissa är afbruten af inträffade
missgynnande förhållanden för rikets rörelse i
allmänhet. En dylik, den ofördelaktigaste sedan Götha
kanals fullbordan, började år 1842, genom en
stark nedsättning i priser och afsättning utrikes &
Sveriges förnämsta ulförselsartikel, stångjern, i
förening med en stark indragning i rikets
omlö-pande penningstock. Verkan häraf på rörelsen å
Götha kanal visade sig redan, ehuru i mindre mån,
år 1842; men i ett större förhållande de begge
följande ären. Med år 1845 inträffade
lyckligare handelsförhållanden, serskildt i afseende på
rörelsen å Götha kanal, understödde af den tillfälliga
omständigheten, att en svår missväxt i en del
af rikets östra landskaper, medan skörden i
allmänhet var god i Westergötland och den kring
Wettern belägna delen af Östergöthland,
föranledde en ovanligt stor skeppning af spannmål pä
kanalen. Under år 1846 var rörelsen på kanalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
