Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
148 Hola penningar.
Mollberg.
roed Lybeckarne i förrädiska stämplingar emot
ko-nangen, flydde till Revel år 1534, kom sedan in
i Skåne med en bop krigsfolk och belägrade
förgäfves Halmstad. Blef följande året ihjälslagen pä
Fyen och begrafven i Ottensee d. 1 I Juni.
Skrifves äfven van der Höye och Brockenhusen.
Sönerne stannade i Tyskland. Har författat på Svensk
vers en visa, hvilken röjer mycket poetiskt sinne.
Hola penningar kallades sådana små penningar,
hvilka voro stämplade endast på ena sidan, och äro
allmänt kända under namnet bracteater, af
Latinska ordet bractea, en tunn plåt. Dessa små mynt
omtalas i en Carl Knutssons mynt-ordning af år
1449, genom hvilken konungen öfverenskom med
myntmästaren i Stockholm, Heynne von Newick,
att denne skulle slå ett mvnt, små hola penningar,
till hvilka en vägen mark skulle hålla 5 lod fint
silfver, och af samma vägna mark myntas 3
mark och 2 öre räknade penningar, som efter 24
penningar på ett öre, och 8 ören på 1 mark,
gjorde 720 penningestycken, hvadan på 2 lod fint
silfver beloppet blef 288 penningar, eller 12 öre
eller 1 | mark. Ett annat slags bolen-penningar
omtalas redan förut i en mynt-förening af år 1424,
emellan Sveriges, Danmarks och Norriges drottning
Filippa, samt hansestäderna Lybeck, Hamburg,
Lü-neburg och Wismar, enligt hvilken förening skulle
myntas Lybska holen-penningar, af hvilka fina
marken blef utbragt till 1,536 stycken, eller jemnt 8
Lybska mark, så att 192 stycken voro lika med
en dåvarande Lybsk mark, och i det närmaste en
Svensk riksdaler (år 1798). Lödigbeten i dessa
bolen-penningar var 7|, nemligen i 16 lod var 7J
lod fint silfver. Af Danska bolen-penningar, på
hvilka stod en krona, skulle 2 räknas lika med en
Lybsk bolen-penning.
Holaveden, fordom en stor skog emellan
Småland och Östergöthland, hvilken skog då räknades
för rikets förmur. Här bade biskop Nils i
Linköping år 1452 uppställt sitt krigsfolk och ett stort
antal väpnad allmoge, som gjort en förhuggning
och inväntade Danska hären under konung
Christians befäl. Dess förtrupper blefvo dels slagna,
dels skingrade och många riddare och svenner,
till och med flera af konungens Danska råd,
till-fängatogos. Hade Egbert Kromedik, Carl
Knutssons befälhafvare på Rumlaborg, gjort sin
skyldighet, så skulle bela konungens styrka kunnat
blifva nedgjord; men han förhöll sig stilla och
flyktingarne, hvilka dock lära hafva varit endast
en ringa del, fingo obehindradt draga sig tillbaka.
Christian ville icke desto mindre bryta igenom
Holaveden; men hans Tyska legotrupper satte sig
bestämdt deremot. Rödsot yppade sig bland
Danskarne och konungen måste således draga sig
tillbaka. Träffningen tros hafva stått vid Narbäck i
Ödeshögs socken och Lysings härad i
Östergöthland. Öfver denna strid författades följande vers:
"Complures ad Holaved, de Dacis föllo döda ned:
Dat finem rixae Dacis den Svenske pålyxe."
Den 24 Jan. 1568 ryckte Danskarne ur deras
läger vid Skeninge in åt östra Holaveden, och
lemnade blott 3 fanor ryttare och 4 fännikor knek-
tar qvar i staden, hvilka skulle följa såsom
efter-trupper. Då de kommo på Holaveden hade
konung Erik XIV låtit fälla ogenomträngliga
förhuggningar. Danske fältöfversten Ranzow svor då och
förbannade alla dem, som rådt honom att draga
dit och ville återvända till Östergöthland; men en
annan Dansk officer, Frans Brockenhusen, svarade:
"Kere bror lille, vi äre ber för och må her dö,
om det ock kostade både knapp och kaggell."
Ranzow rasade derefter i Norra Wedbo härad.
En stark vinter hade inträffat, hvarigenom sjön
Somen, belägen vid östra Holaveden, i Säby
socken, under tvenne nätter tillfrusit så starkt, att
hela Danska hären tredje natten kunde passera
öfver. Deras fotfolk bortkastade då sina harnesk.
De förlorade äfven 2 af sina största fältstycken,
hvilka sjönko, tillika med hästarne.
Holge (mythol.). En son af jätten eller
jotna-konungen Fornjoter. Ilans bröder voro Ägir och
Hler, ehuru sagan på andra ställen säger att Ägir
och Hler voro samme personer. Holge regerade
öfver ön Helgoland. Han hade tvenne döttrar,
Tborgard och Yrpa, hvilka efter döden blefvo
dyrkade som gudinnor. Den förra fick, af nakon
Jarl, tillnamnet Hörgabrud (tempelbrud). Holges
graf var betäckt med guld och silfver, hvaröfver
en betäckning var lagd af jord. Skalderne
kallade sedan dessa metaller: Holges gra flak.
Holk kallades ett slags större fartyg, som
begagnades ännu på 1500-talet. Ett sådant, som
npp-bragtes af en Lybecks kapare, hade 200 mans
besättning.
Holk kallar man ett slags jagtredskap, som
begagnas till fångst af flere slags djur, såsom
räfvar, gräfsvin, bäfrar, m. fl., och består af 4
hopslagna bräder af cirka 2 \ alnars längd och 7 till 8
tums bredd, eller mindre för mindre djur. För
främre ändan af holken göres ett tätt galler af
tjock jerntråd, hvarigenom dagern lyser in, och
vid bakre ändan är en fallucka, hvilken är
uppdragen genom en tråd och fastad medelst en
pinne, som står upprätt i holken fram emot gallret,
så att den lossnar då djuret inkommer och dervid
igenfäller luckan. Detta redskap anbringas vid
en utgång från djurets håla, sedan alla öfriga,
om flere sådana finnas, blifvit tilltäppta, så att
djuret ej har någon annan utväg, än att försöka denna,
hvartill det lockas af det inträngande dagsljuset.
Holk, Sten, öfverste, kanhända en son till
Gustaf fi Adolfs kämpe, hvars namn ofta
förekommer i 30-åriga krigets historia. Han
introducerades på riddarhuset först 1664; men var af
gammal adel. Om honom berättas i matrikeln
följande: "Råkade 1676 med sina tienare i Manskada på
Stads Majoren i Halmstad, Adam Meisner, den af
andre kallas Nesner och Neseney; fick Kongl.
Pardon, sedan ban 1679 den 14 April förlikt dess
enkia, Brita Zederitz, med 2000:de daler
silfvermynt." Man kunde således ännu på -den tiden och
under Carl XI:s regering få med penningar försona
ett mord.
Ho|lberg, liars, regements-läkare vid
West-götha-Dals regemente, öfver-fåltläkare, assessor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
