Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
192
Hydrophlt.
Hyllning.
ger varit på biskops- och en gång på
erkebiskops-förslag. Gustaf III visade honom mycken aktning,
och tillade honom rättigheten, att, under
erke-biskops-ledigbeterna, förrätta prestvigning, hvilket
eljest endast tillkommer biskopar, lians utnämning
till domprost föranledde en rättegång.
Konsistorium akademikum hade nemligen på förslaget
uppfört II. i första rummet och professor Mathesius i
i det andra, ehuru denne var äldre professor. M.
klagade vid 1765 års riksdag hos ständerne, en
vanlig oformlighet denna tiden, och pä deras
förslag resolverade konungen följande året, att de
professorer, som röstat för beslutet, skulle
böta 50 daler silf. mynt och få en skrapa,
Mathesius bära titel af domprost och hafva säte i
domkapitlet framför Ilydrén; men denne behålla embetet.
Hydropliit, ett mineral, tillhörande slägtet
silikater, bestående af kiselsyrad jernoxidul och
ki-selsyrad talkjord med vatten, som förekommer
derbt, med ojemnl brott, till färgen berggrönt, uti
Taberget i Småland
Hygromeier och hygroskop kallas instrumenter,
hvarmed man bestämmer mängden af eller blott
upptäcker luftens halt af vattengas, eller som det
kallas dess fuktighet. Hygroskopisk kallar man
hvarje kropp, som har egenskapen, att, i
betydligare eller ringare grad, upptaga och kondensera den
i luften innehållna fuktigheten, och isynnerhet om
den sjelf dervid lider något slags förändring. Alla
porösa kroppar äro hygroskopiska, och vinna
derföre i vigt, då de utsättas för fuktig luft,
många derjemte äfven i volum och dessa sägas då
svälla eller bulna, t. ex. träd.
Hyliieberget, i Orsa socken af Dalarne, ligger
1,669 fot öfver hafvet, har porfyr, kristaller,
agat, röd och brun jaspis. Man bar här anmärkt
en täck park af allehanda löfträd, isynnerhet lind.
Hylander, Indera, theologie professor i Lund,
L. af N. 0., född 1750, död 1830. Måste ända
till sitt 56:te år, då han erhöll ifrågavarande
profession, draga sig fram i knappa omständigheter.
Hade ett ganska lyckligt föredrag, ett klart
omdöme, ett skarpt förstånd och var allmänt aktad
för sin bjelpsamhet och välvilja. Ilar utgifvit:
Förklaring ufver Luthers lilla Katekes; Frågor och
svar rörande salighetens grund, en mängd tal och
predikningar, m. m. Ilans son,
Hylander, Sveu, född d. 3 Dec. 1797, död d.
19 April 1825, innan ban hunnit uppfylla de
förhoppningar den lärda verlden och bans vänner
gjorde sig om honom. Han blef vid 20 år magister
och vid 23 år docens i Lund uti
litteratur-historien, samt under-prefekt vid universitetets
historiska museum. Längre bann han icke på
befordrings-banan och behöfde eller eftersträfvade det ej
heller, emedan hans håg var ensamt rigtad på
studier och forskningar, för hvilket ändamål han
företog flere resor både inom och utom Sverige.
Har dels utgifvit, dels i manuskript efterlemnat
åtskilliga skrifter, såsom: De literarum in Suecia
studiis; Calalogus reliquiarum Sanclorum in ecclesia
Lundensi; En bearbetning af Erik den Rödes och
Beidarviga sagor, m. m.
Hylinge, säteri, i Vestra Husby socken af
Östergötbland, består af 7} mtl. Äbyggnaden är en
af de vackraste och kostbaraste i orten. På
ägorna finnes tegelbruk och stor trädgård med
växt-bus. Säteriet bar tillhört slägterne Gyldenclou,
Appelgren, Burensköld, Schwerin och Strömfelt.
Landshöfdingen grefve F. G. Strömfelt förordnadc
detta säteri, jemte 241 hemman, år 17S2, till
ättegods. — En förskansning af lagda stenar, och
en uppkastad jordvall, ifrån Lillsjön vid Hylinge
intill sjön Asplången, sträcker sig \ mil i
längden. Fornsägen förmäler, att Svenskarne lägrat
sig der 1567 i konung Erik XlV:s tid, då
Danskarne ströfvade omkring i Östergötbland och
uppbrände städerna. Men tillika berättas alt
förskans-ningen troligen blifvit gjord är 1318 af
hertigarne Erik och Waldemars parti, då Knut Porse
efterspanade och besegrade konung Birger. Enligt en
annan sägen har Söderköpings borgerskap flyktat
hit vid något tillfälle.
Hyll, allmogens i vestra Sverige vanliga
ben^-n-ning pä fläderbusken. Med de färska bladen at’
denna buske blankar bonden icke sällan sina
skodon, äfvensom ban icke är okunnig om den
medicinska nyttan af "il> lle-théet."
Hylletofta, annex till Bringetofta, beläget i
\Ve-stra härad af Jönköpings län, 5.} mil S.S.O. från
Jönköping. Kyrkan är byggd af sten. I socknen
märkes: Nordenskog, säteri om 2J mtl., är ibland
de äldsta i orten, bar vidsträckt ägorymd med
många insjöar, mossar och kärr, mjölqvarn och
såg. Säteriet har tillhört slägterne Stjerna,
Silfverhjelm, von Vitinghoff, Fabritins, Maiinerstedt
och Wærnstedt; äges nu af auditör Iljertström.
Å säteriets ägor, på ett aflägset ställe i skogen,
ligger ett berg, kalladt Fruberget, hvarest märkes
en grotta, 16 alnar låog, 10 alnar bred och 7
alnar hög. Taket utgöres af större lösa
stenblock. Likaledes står ett berg i en mosse på
ägorna, hvilket kallas Marbohus, med tre inåt löpande
hvalf af mansböjd, dit gårdens ägare säges
un-danüytt vid fiendtliga infall, liksom i den förra
grottan. En fru Stjerna, som då ägt gården, skall
hafva bott i förstnämnde grotta, och gifvit
berget namn. Björkeryd, 1 mtl., äges af löjtnanten
G. F. Ax. Kulberg. Socknen innefattar 21 { mtl.
och har 890 invånare. Dess areal utgör 9,373
tunnl., af hvilka 200 äro sjöar och kärr. Adr. Wexjö.
Hyllie, annex till Malmö stads S:t Petri
församling, beläget i Oxie härad af Malmöhus län, j. mil
S.S.V. från staden, vid hafvet. År 1605
förordnade Christian IV, att Hyllie socken, som varit
anslagen till rektor scbolæ i Malmö, skulle läggas
till Bunkeflods pastorat (Bunkeflod är numera
äfven annex till S:t Petri församling), mot en årlig
afgift till rektor, som åter efter konung Carl X|u
bref 1664 skulle beslå i 40 tunnor spannmåL I
socknen märkes: kalkbruket Limhamn, tillhörigt
J. D. Kockum. Socknen innefattar 14 :g mtl. och
bar 670 invånare. Af dess areal, 2,060 tunnl.,
äro endast 2 tunnl. kärr. Adr. Malmö.
Hyllning. Denna ceremoni, hvarigenom
konungens kröning bekräftas och ban egentligen erkän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
