- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
250

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

250

InlOsen.

Inkvartering.

uti, att, vid afhysning, ansvarar det andra hemmanet
för den afhysta gårdens skatte-skyldigheter; men
vid inläggande äger detta icke rom. Inläggande
skalle således medföra en gifven förlust för
kronan, och (år derföre nu mera icke ske, om ej för
allmän räkning. Äfven afhysande af hemman kan
icke äga rum, utan kammar-kollegii tillstånd.

Inliiseu af sedlar äger rum i rikets ständers bank,
till det värde, som myntbestämningslagen d. 1 Mars
1830 och med det ansvar för banken, som lagen
för rikets stäuders bank af samma år och dag
föreskrifver. Vägrar banken att inlösa uppvisade
sedlar, må innehafvaren göra anmälan derom bos Svea
hofrätt, hvilken infordrar banko-fullmägtiges
yttrande och sedan behandlar saken efter lag och
författningar. Visar sig orsaken ligga i någon
oför-mögenhet bos banken att uppfylla sina
förbindelser, anmäles detta af hofrätten hos Kougl. Maj:t,
som pröfvar, hvilka utvägar må vidtagas i
öfverensstämmelse med grundlagen, alt återställa
banken i solvent skick. Det beror då på föregående
ständers förordnande om bankens förvaltning,
huruvida Kongl. Maj:t kan vidtaga någon annan
åtgärd än ständernas sammankallande. Ty banken
står alltid under deras garanti och vård. Bankens
skyldighet att inlösa sina sedlar är grundad på de
ofvannämnda lagarne, som äro af civil-lags natur
och ligga till grund för realisationen, hvilken
beslöts vid 1828—30 årens riksdag och verkställdes
1834; men någon föreskrift derom saknas ännu i
grundlagen, ehuru förslag om dess intagande i 72
§:n regerings-formen varit å bane. Deremot
fordras åtskilliga vilkor, för att en sedel skall
emottagas till inlösning; den får nemligen ej vara
försliten, och fordringarne i detta fall äro vida
strängare med de nu gällande sedlarne, som hafva
konstgravyrer, än den var med de förut brukliga
sedel-slagen. Der måste nemligen vara i behäll:
nummer, littera eller seriebokstaf, årtal, den
emellan nummern och seriebokstafven anbragta vignett,
den med bokstäfver å midten af sedeln tryckta
banko-valören, de i borden insatta
riksgälds-valö-rerna, begge namn-underskrifterna och det så
kallade fintrycket; ej heller får sedeln vara klistrad,
utan, om den gått sönder, måste bitarne inläggas
i pappersomslag. — Riksgälds-kontorets sedlar
hafva försvunnit ur rörelsen, sedan de ej mera
utgifvas, och all invexling af de gamla sedlarne
upphört med 1845 års utgång. Äfven bankens gamla
sedel-slag inlösas blott till och med år 1848.
Privatbankernas sedlar inlösas af dem emot
riksbank-sedlar, enligt privatbank-lagstiftningens grunder.

Innerholuien, en stor holme utanför Rone
socken på Gottland.

Inqvarteriug. En stadga af konung Magnus
Ladulås från år 1285, hvilken i 11 §. ifrån gåttning
undantog konungens egna gårdar, samt
biskoparnes, riddarnes och svennernes egendomar, är utan
tvifvel den äldsta Svenska författning, som rörer
inqvarteringen. Uti Westerås recess, af år 1527,
åtogo sig samtlige köpstadsmän att hålla
"borga-läger", allenast, såsom orden lydde, "det måtte
skje med möjelighet, och at de gode karle, som

när t hem låge, ville hålla och hafva sig redeliga",

hvilket tyckes gifvit konungen anledning, att i dess
1544 utfärdade gårds-rätt förbjuda hoftjenare,
småsvenner, drabanter och hofsindare, att för bättre
mat, öl och berberges skull, intaga andra qvarter,
än dem af konungens fogdar och befallningsmän,
eller fodermarsken tilldeltes, eller alt så
öfverlästa sig med mat och dryck, att de, såsoin orden
lyda, "spydde och gjorde otuckt i gode mäns
sängar, rotandes och förderfvandes theras kläder", i
hvilket fall de skulle afstraffas med fängelse vid
vatten och bröd. Att gäsloings- eller
inqvarte-rings-besväret vid samma tid äfven verkligen
existerat i städerna, inhemtas af 7 §. i konung
Gustafs mandat d. 6 Maj 1557, som förklarade alla
de, som i Stockholm brukade borgerlig handel och
näring, skyldiga, att uti gästning deltaga lika med
andra borgare, hvilket fastställdes i 4 §. af
stadens privilegier 1563. Uppå Stockholms
borgerskap» klagan öfver "den stora tunga, som de hade
af knecktarne, som till dem omlagde vordo, och
de med kost och säng höllo, eller eljest ifrån sig
lega måste", blef borgerskapet, genom konung
Sigismunds öppna bref d. 13 Juli 1594, befriat ifrån
knektehäll och gästning, emot vilkor, att, efter
dess eget anbud, sjelfva bålla nödtorftig vakt och
vård i staden, och till lindring i borgerskapets
tyngd i detta ämne, blef af konung Gustaf II Adolf,
genom öppet bref d. 24 Juni 1621, åt det
krigsfolk, som konuogen vore sinnad, att dädanefter
för rikets behof hålla i staden, till logementer
förordnat alla de våningar, som tillydt
Gråbrödra-klostret i Stockholm, hvaremot staden borde, ifrån
den sista Oktober till April månad, förse
soldaterne med ljus och ved. Vid 1642 års riksdag
klagade Stockholms borgerskap öfver
inqvarterings-besväret och Kongl. Maj:t lofvade att afskaffa och
upphäfva det, samt förskona borgerskapet derifrån,
hvarå verkställighet äfven synes hafva följt,
emedan, uti de flere kongl, bref, som intill 1660 ifrån
Kongl. Maj:t afgingo till öfverståthållare-embetet,
icke ett enda rörer inqvarteringen, förrän uti en
resolution af d. 7 Mars 1660, hvaruti bestämmes
att borgerskapet skulle endast förse de gemene,
som blefvo inqvarterade, med spis och
traktamente; men officerarne åtnöja sig med blotta busram.
År 1688 pålades, till inqvarteringens mildrande,
en viss afgift på inkommande och utgående varor,
och 1766 vidtogs, i anseende till Stockholm, den
författning, att allt hvad till inqvarterings-fonden
tarfvas öfver tolags-inkomsten borde dragas af
borgerskapet enskildt till ena hälften; men till andra
hälften insamlas af busen och gårdarne i hela
Stockholms stad. — Inqvartering med hvad dertill
hörer, tilldelas tågande eller med marche-forcée
forlskaffad trupp, i enlighet med utfärdad
marche-route, antingen hos inqvarteringsskyldiga
hemmansägare på landet, som ej bo långt från vägen,
eller ock bos städernas invånare, i öfverensstämmelse
med derom utfärdade inqvarterings-ordningar, samt
den inom hvarje stad träffade och behörigen
fastställda förening. Vid inqvarteringens fördelande å
landet måste göras afseende dels på hemmantalet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free