Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
30f>
Joitltle-råd.
JiitabrÄten.
uc. Dessa hafva stundom stått ander drotsets
förmanskap, stundom under justitie-kanslerens, till
dess det stadgades år 1840, att
justitiestatsministern skulle vara revisionens chef.
Justitie-rAil är benämningen på ledamöterne i
konungens högsta domstol. Namnet uppkom med
inrättningen af högsta domstolen år 1789. Förut
var högsta domaremagten förenad med öfriga
stats-ärender i konungens och rådets hand.
Justitie-rädens antal var elfva intill år 1840, då
justitiestatsministern, hvilken förut varit den tolfte
ledamoten af domstolen, upphörde att hafva säte
derstädes. Ifrån denna tid är antalet ökadt till tolf.
(Se för öfrigt: Högsta Domstolen.)
•■■■stitic-iitateus ^-proceut, kallas den afgift till
statsverket, som utgår ur död persons qvarlåtenskap
och nämnes bevillning i 1830 års riksdagsbeslut.
Denna ^-procent utgår i adels- och
preste-sterb-hus så i städerna som på landet, samt i
ståndspersoners och borgares i städerne. Fore 1835
voro borgares sterbhus i Stockholm och
Götheborg undantagne härifrån, hvarest i stället, för
hvarje icke fattigt matlag eller hushåll bland
borgare och ståndspersoner, utgjordes 6 ore
kopparmynt årligen. På landet utgöres den icke i
ståndspersoners sterbbus, så framt den döde ej tillhört
någotdera af de tre första riksstånden. Denna
afgift erlades före detta till justitie-statens aflöning-,
men är nu mera ställd under stats-kontorets
disposition.
Ju»titie-»tatsexpeiIition kallas
justitiedepartementet, såsom rådgifvande och förvaltande
embets-verk. Dess chef är justitiestatsministern. Den
inrättades år 1840. Förut voro
revisions-sekre-terarne föredragande i statsrådet-, men 1840
uppdrogs denna befattning åt justitie-statsministern,
och då upprättades justitie-slatsexpeditionen, såsom
ett eget verk, eller, om man så vill, en afdelning
af kansliet. Justitierevisionen blef deremot ett
verk för domstols-ärender allena, nemligen för
beredandet af sådana mål till föredragning i högsta
domstolen. Äfven denna expedition har
justitiestatsministern till förman, och kan sålunda anses,
gemensamt med justitie-statsexpeditionen, utgöra
justitie-departementet.
Justitie-kanslers-expeditio-nen hör äfven dit, emedan justitiestatsministern
äfven är kanslerens förman. Till afgörande i
statsrådet genom justitie-departementet böra alla
frågor om lagskipningen, likväl ined undantag af
egentliga rättegångar, hvilka ej kunna behandlas
annorledes än af oafsättliga domare, och
justitie-statsministern är således icke sjelf domare, ehuru chef
för hela den juridiska embetsmanna-korpsen. Till
justitie-departementet höra vidare alla
lagstiftnings-afvensom grundlags-ärender, säkerhetspolisen,
fångvården samt tryckfrihets-ärender. I afseende på
dessa sistnämnda har justitie-statsministern en egen
sjelfständig magt, i det att han besluter när
tryck-fribetsåtal af allmän åklagare skall anställas. Han
har dervid icke blott rådgifvande utan äfven
afgörande rätt.
Juntitic-statsiuiiilster kallas den ledamot af
konungens statsråd, som är föredragande för justitie-
ärender. lians rang är, jemte utrikes
statsministerns, den högsta som någon embetsmän i
Sverige kan innehafva; men för öfrigt skiljer sig hans
befattning ej mycket från statsrådets öfriga
ledamöters. Ilan är icke någon sjelfskrifven chef for
konungens rådgifvare, och hans företräde beslår
endast i rättigheten, att, vid högtidliga tillfällen,
såsom kröningar, in. m. jemte utrikes ministern
närmast omgifva konungens person. Ett och
annat serskildt åliggande är honom anförtrodt, utom
hans befattning såsoin konungens rådgifvare. Han
har nemligen uppsigt öfver tryckfriheten; han
bestämmer när tryckfrihetsåtal af offentlig åklagare
bör äga rum; men utförandet af sådana
rättegångar tillhör justilie-kanslern eller dess ombud.
Justitie-statsministern granskar, jemte fullmägtige i
banken och riksgälds-kontoret, riksdagsmännens
fullmagter. Med högsta domstolen bar han ingen
vidare beröring, än att ban är chef för
justitierevisionen, der domstols-ärenderna beredas till
föredragning inför justitie-råden; men före år 1640
var han ledamot af högsta domstolen, och således
både domare och rådgifvare i regerings-ärender.
Deremot var han då icke föredragande för
justitie-ärender.
Justu», en Polsk jesuit och Sigismunds
hofpredikant, hvilken följde konungen från Polen till
Stockholm, der ban i sina predikningar, hållna, först
pä Polska och sedan på Tyska, utfor i häftiga
anfall mot evangeliska läran, hvilka af den nitiske
Schepperus upptogos och besvarades i samma ton.
(Se vidare: Schepperus.) Han följde konungen
tillbaka till Polen, och hans öfriga
lefnadsomständigheter äro obekanta.
Jnsitu* Jfliuvnli Jndex var omskriften på eo
skådepenning, som Danske konungen år 1644 lät
slå, i anledning af Svenskarnes anfall mot Danmark.
Detta anfall var onekligen börjat af de förre; men
kunde rättfärdigas genom de grundade skäl till
klagomål Danska regeringen gifvit den Svenska,
emedan hon tillåtit sig en mängd prejerier,
öfvervåld och åtgärder, stridande mot tro och
lofven.
lula eller Jutta, dotter till konung F.rik
Plogpenning i Danmark och syster till Waldemar
Birgerssons gemål, Sofia. Hon bade gått i kloster i
Roeskilde-, men då hennes syster, drottning Sofia,
år 1271 var öfverrest till Danmark, fick Juta åter
smak för verlden och besökte kort derefter sin
svågers hof. Emellan honom och henne uppstod
en kärlekshandel (se Erik), hvilken väckte mycken
förargelse, förorsakade Waldemars misshällighet
med sin gemål och hans tvungna pilgrimsresa samt
blef en af de medverkande orsakerna till alla hans
följande olyckor. Juta sattes i evigt fängelse på
Laholms slott i Halland, och dog der 1280 af
ånger och samvetsagg.
Jutabråten, i Skalelöfs socken af Kronobergs
län, ett svart bälte på en taglemyr i nämnde
socken, förvarar, enligt sägen bland folket, minnet
af ett Danskarnes nederlag derstädes, år 1611.
Enligt Palmsköld skola de fallnes kroppar blifvit
inkastade i Julehallar, en bergskrefva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
