- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
320

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabbelök - Kabelgatt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

320

Kabel grått.

Kackerlacka.

kommer öfverallt i riket, med nodantag af sjelfva
fjälltrakterna, ymnigt nti sampiga ängar, rännilar,
bäckar och källdrag, utmärkt genom sina stora,
lysande guldgula blommor; men är af föga nytta,
ty den ätes icke af de flesta bland husdjuren. Dess
ännu små gröna knoppar kunna inläggas och
begagnas som kapris.

Kabelifatt kallas om skeppsbord en merendels i
forskeppet afstängd förvaringsplats för block,
reserv- och ankartåg, m. m.

Kabiljo, stortorsk (Gadus morrhua), en
mjukfe-nig benfisk, börande till de bröstfeniga, af 3^ till
4 fots längd och 15 till 20 skålpunds vigt, med
af-lång kropp, till färgen brungrå med gnla fläckar,
hufvudet deremot ofta ofläckadt, sidolinjerna hvita
och föga böjda, stjerten nästan likformig, öfverkäken
längre med framskjutande nos. Förekommer
egentligen vid Norska kusterna; men går äfven in uti
Kattegat, samt, ehuru sällan, i Öresund; men
anträffas vetterligen icke i Östersjön. Köttet, som
är hvitt och smakligt, användes dels saltadt och
då egentligen under namn afkabiljo, dels torkadt,
under namn af stockfisk eller klippfisk.

Kabiuetmal (Tinea sarcitella), en nattfjäril af 2
linjers längd, metallglänsande, gulgrå eller
grågul, med svartbruna ögon och en hvitaktig fläck
på hvardera sidan af ryggen. Förekommer så väl,
och allmännast, ibland samlingar i djurkabinetter,
som uti garderober, emedan larverne lefva emellan
skinnet och bäret af pelsverk, samt uti
uppstoppade djur- och fogelskinn, äfvensom i gamla
ylle-kläder. Han uppäter håren på djurskinnen och
pennfanet på foglarne, så att endast
fjäderspolar-ne hos dessa äro qvar, och gör sig silkeskanaler,
utvändigt omklädda med söndergnagit bår eller
fjäder, hvaruti han gömmer sig. Han utrotas bäst
genom de uppstoppade djurens och klädernas
upphettning för några minuter till + 66 à 70°, då
så väl fjärilar, som larver och puppor dö af
hettan. För att hindra dess innästling på
uppstoppade djur brukar man före uppstoppningen bestryka
insidan af skinnet med åtskilliga arsenik-blandningar;
men man bar funnit detta vara vådligt, i
anseende till en deraf uppkommande svag, men
fortfarande utveckling af arsenikväte, hvarigenom
atmosferen uti kabinettet förgiftas, hvarföre man på
senare tider börjat att i stället för dessa vådliga
preparater använda en upplösning af strychnin i
alkohol eller till och med blott en sprit-tinktnr
af räfkakor, hvarmed huden före uppstoppningen väl
öfverstrykes.

Kabinettet för utrikes brefvexlingen, är namnet
på utrikes-departementets expedition.
Stats-ministern för utrikes ärenderna är dess chef och näst
under honom kabinetts-sekreteraren, hvilken
svarar emot expeditions-cbeferne i de öfriga
depar-tementerne. Namnet är icke äldre än sedan år
1791. Förut hette detta embetsverk:
presidents-kontoret, emedan kansli-presidenten var dess
föreståndare. Denna benämning var stadgad genom
1773 års kansli-ordning. Under frihetstiden fanns
en och efter Carl XII:s kansli-ordning skulle finnas
två utrikes expeditioner, den ena för de Tyska

länderna, den andra för öfriga diplomatiska
ären-der. Enligt 1634 års regeringsform hörde utrikes
ärenderna till kansliet, hvars ordförande var
rikskansleren. Under frihetstiden omtalas
kabinetts-ärender af en belt annan beskaffenhet, än de som
tillhöra det nu s. k. kabinettet. Dessa
kabinetts-ärender voro nemligen de inrikes mål, som
konungen, enligt 1720 års regeringsform, ägde att
afgöra utan votering i rådet. Till kabinettet eller
utrikes-departementet höra nu alla Svenska statens
och Svenska medborgares förhållanden till
fremmande magter, jemte angelägenheter på utrikes ort,
så vida regeringens biträde erfordras, samt
dess-ntoin frågor om rättighet för utländningar att
inkomma i riket. Under utrikes-departementet
sob-ordinera beskickningarne hos fremmande magter,
handels-agenter och kongl, translatorer. De
utrikes ärenderna föredragas icke i statsrådet utan
enskildt för konungen af utrikes stats-ministern, i
närvaro af en statsrådets ledamot, och de
protokoll, som dervid föras, granskas icke alltid af
konstitutions-utskottet, utan endast så framt
utskottet infordrar protokollet öfver något visst
uppgifvet ärende. Men sedan detta skett är utrikes
statsministern för sin föredragning underkastad
ansvarighet. Frågan om krig och fred behandlas dock
inför hela statsrådet, både det Svenska och
Norska, hvilka då förenas till gemensam öfverläggning.
I följd af föreningen med Norrige, som gör
Sveriges diplomatiska förhandlingar till en stor del
gemensamma med detta land, pläga äfven finnas
Norrmän ibland sekreterarne i kabinettet.

Kabyss kallas kokrummet eller köket på ett
fartyg. Det är vanligtvis tätt akter eller for om
fockmasten.

Kackerlacka (Blatta), ett insektslägte af
rätvin-garnes ordning, med stor, medelmåttig eller liten,
långlagd, oval, platt, glatt och glänsande kropp;
hufvudet trekantigt, inböjdt under bröstet, gömdt
under ryggskölden; ögonen njurformiga ,
nedtryckta; antennerna långa, fiua, borstlika, fästade i
ögonens urringning; ryggskölden tränsversel,
rundad och kantad, liknande en pergamcnts-skifva,
döljande hufvudet och basen af vingarne; alla
dessa lika stora, eliptiska, horisontela, strimmiga,
ådriga, mer eller mindre genomskinliga, i
ändarne afrundade, hvilaude med inkanterne på
hvarandra öfver ryggen; underlifvet ovalt, ofvan platt,
inunder något kullrigt, springfötterna hoptryckta,
benen mångtaggiga, fem, ledade med putor
emellan klorna. Alla äro skadedjur och fly ljuset. Hos
oss förekomma Amerikansk kackerlacka (B.
ameri-cana), af lj à tums längd, 5—6 linjers
diameter, till färgen kastaniebrun, antennerne tvenne
gånger längre än hela kroppen, vingarne
gulbruna, längre än underlifvet. Ilar först hitkommit
från Amerika till Götheborg, men finnes nu pä
flere ställen i riket, särdeles i sjöstäder och är
ganska svår att utrota, der den en gång innästlat
sig. Ostindisk kackerlacka, torracka (B. orientalis),
hvars hemland är dels Amerika, dels Asien,
hvarifrån den blifvit öfverförd genom Ryssland och
Finland till oss. Hon är 6—7 linjer lång, svart-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free