Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkoplikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
510 Httrrlitfkar.
1 alns bredd midt på, samt I \ alns djup. Under
norra ändan af denna springa, fanns en båla af 3
alnars längd, hvilken bade ett ständigt vattentillopp.
Den är nu igenfylld.
HärrliUkar (Circes), utgöra en afdelning af
falk-slägtet, utmärkt genom lànglagd, smärt kropp,
med långa och smala ben, saml ett slags
halskrage, som omgifver hufvudet. De vistas merendels
i låga, sumpiga trakter, bland kärr och moras,
der de bygga sitt näste lågt vid marken, bland säf
och gräs, samt lefva förnämligast af amfibier och
fiskar, äfvensom af smärre däggdjur och foglar.
Hos oss finnas tvenne arter: Hodbruna kàrrhnken
(Falco rufus), är 21 — 22 tum lång, till färgen
mörkbrun eller rödbrun-, halsen, nacken och
strupen rostgula eller rostgulaktigt hvita, vingpennor
och stjertpennor utan tvärband; näbben temligen
liten, men- med bredt gap; klorna temligen raka
och spensliga, stjerten läng, rundad. Drägten olika
för olika ålder, hos den unga fogeln ofvan
mycket mörkbrun; hufvudet ofvan och en del af
hals-ryggen rostgula, strupen gulhvit, ofläckad, nedre
kroppsdelarne rödbruna, med eller utan ljusa
fläckar; bos den gamla hufvudet ofvan, och en del af
halsryggen, gulhvila med bruna streck längsefter,
sirupen rostgulaktig, öfre delen af bröstet
rost-gult med bruna fläckar, för öfrigt älla öfre delar
mörkt rödbruna, de undre ljusare; näbben
svartaktig, näbbhud och ben gula. lian förekommer
sparsamt, dock i alla delar af riket på sumpiga
ställen, såsom flyttfogel, och honan vanligen i
sydöstra Skåne; samt lägger 3—4 hvita afrundade
ägg. Födoämnena utgöras af unga vattenfoglar,
grodor, ödlor, möss, fiskar, sniglar och insekter.
Knrrhök med halskrnqe, halskragsbök, måshök (Falco
cyanus). har stjerten tecknad med tvärhand, och
till två tredjedelar täckt af vingarne. Hannen är
17 tum lång, med hufvudet, ryggen och vingarne
ofvan hlågrå; halsen framtill, öfre delen af bröstet
samt magen, låren, undergumpen, vingar och
stjer-tens öfre täckfjädrar rent hvita; vingpennorna af
första ordningen svarta, vid roten invändigt hvila,
stjertpennorna askgrå och hvita, så atl hela
fjäderklädnaden är ofvan blågrå, under hvit ofläckad.
Honan deremot är 18,’ à 19 tum lång, ofvan brun,
under tegelfärgad, med längsgående bruna fläckar;
hufvud och sidor hvitaktiga, med en brun fläck pä
örontrakten; näbben svart vid roten, blek inunder,
mundvikariie gulgröna, näbbhuden gul likasom
benen. Förekommer mindre allmänt, som flyttfogel,
i Skåne endast höst och vår under vandringar,
uppehåller sig på slätten, vid åar och sjöar.
Födoämnen äro desamma som den förras och han är
isynnerhet en farlig fiende för andungar, samt
angriper om våren äfven stundom böns. Äggen äro
3 — 4 blåaktigt hvita och ofläckade.
HiirrknHe, knakade (Alopecurus geniculalusj, en
mångårig gräsväxt, som förekommer allmänt i
hela Sverige på fuktiga, helst tidtals
öfversvämmade ställen och mest utvecklad på mullrik eller
lerhaltig grund. Ätes gerna af kreaturen Och utgör
ett särdeles godt belesgräs, som förtjenar att sås
tillsammans med mannagräs och källgräs.
HMI er.
Ulirrlathyr, kärrviol (Lathyrns palustris), en
mångårig växt, som träffas på sanka ängar i de flesta
delar af riket, ehuru sällan ymnigt; den ätes
begärligt af boskapen och förtjenar uppmärksamhet
såsom foderväxt på sanka ställen.
HUrrskKrte, ronegräs (Eqviselum palustre), en
mångårig fräkenväxt, som förekommer öfverallt i
skogskärr, dock mindre ymnigt. Den ätes endast
af getter.
Unrrstorp, en socken med Glostorp, belägen i
üxie bärad och kontrakt af Malmöhus liin och Lunds
stift, 1 | mil S.O. från Malmö. Pastoratet är
prebende af 2 klassen. Socknen består af 13^ mtl.
och bebos af 560 personer. Arealen utgör 2,985
tunnl. Adr. Malmö.
Unrrstorp, en socken, belägen i Färs bärad och
kontrakt af Malmöhus län och Lunds stift, 3 } mil
O. frän Lund, 4 mil N. från Ystad. Här märkes:
Bjarsjö eller Ujarröds ladugård, ^ mtl., tillhörig
en ryttmästare Ehrenborg, är väl byggd, bar god
åker och äng, beteshagar, skog, torfjord och
kalkstensbrott. Socknen hör till 3 kl. reg. llen
består af 14 mtl. och har 970 invånare. Dess areal
utgöres af 4,027 tunnl., hvaraf endast 6 äro sjö
och kärr. Adr. Hörby.
HKrrsiiltiug, sälting (Triglochin palustris), en
mångårig fräkenväxt, som växer pä kärraktiga
ställen i hela riket och lemnar ett temligen godt
bete, emedan den ätes begärligt af kreaturen,
fastän den är miudre saftig och salt än
bafsältin-gen och ej heller så riklig som denna.
Kärrtistel (Carduus palustris), en mångårig växt,
hvilken träifas på kärrängar, isynnerhet i
skogstrakter, öfverallt i riket, ända intill de nedre delarne
af Lappland här och der. Ätes begärligt af
kreaturen, och kan begagnas om våren i grönkål.
Hiirt Ugn ser ingen brist, ett gammalt
ordspråk, betecknande, alt kärleken skyler alla fel.
HJistner, ibraliaiii (iSottlielf,
gebeime-justi-tieràd och professor i mathematiken i Göttingen,
en af sin lids lärdaste och qvickaste män saml
störste mathematiker. Född i Leipzig d. 2 7 Sept.
1719 och död den 20 Juni 1800 i Göttingen, der
han i 44 år varit lärare. Var ledamot af
Svenska vetenskaps-akademien, hvars handlingar ban i
en lång följd af år öfversatte och utgaf på Tyska.
HMgeliugt, sjuträffning vid. Under Carl XI:s krig
med Danmark trälfade Svenska flottan, förd af
amiral Ilorn, härstädes den Danska under Juel, den t
Juli 1678. Drabbningen slöts till Svenskarnes
skada, som härvid förlorade nio linjeskepp, tre
brännare och sju mindre fartyg, samt omkring 4,000
man i döde och sårade. Af skeppen förlorades
äfven några på andra ställen samma dag, nemligen
ett vid Falsterbo och tre vid Malmö.
Höliler, Fredrik von, af en Tysk adlig ätt,
tjente under Carl Xll:s krig och blef, för sina
bragder och sin skicklighet, befordrad till
general-major, i hvilken egenskap ban 1719 upphöjdes i
friherrlig! stånd. Vid sitt afskedstagande, år 1 723,
blef ban general-löjtnant. Hans son, Cieorx
■leinliold, blef äfven general-löjtnant och Kom.
af S. 0. och dennes son, Axel Julian, som gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
