Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkoplikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
522
HOplogt-Hui.
liUrsbärstrnd.
stift, 2* mil V.S.V. frän Cimbrishamn, 1 mil
O.N.O. från Ystad, vid hafvet. Socknen hör till
2 kl. reg. Den består af 28 } mtl. och har 1,021
invånare. Dess areal, af hvilken en liten del
räknas till Ilerrestads härad af Malmöhus län, utgör
4,305 tunnl., hvaraf 10 äro sjö och kärr. Adr.
Ystad.
Ittfpings-Hus var fordom ett fäste, beläget vid
ån nära staden Köping, anlagdt af Birger Jarl.
Konung F.rik XIII gaf det år 1420, tillika med
Snäfringe härad, åt sin drottning Filippa, till
morgongåfva. Engelbrekt intog och afbrände
Köpings-Hus 1433. Det bier likväl 100 är derefter
återupprättad! och innehades af en Dansk fogde Aoders
Persson, då Gustaf 1 befriade Sverige från Danska
oket; men förföll sedermera åter. År 1609 blef
hertig Gustaf Adolf förlänad med Köpings-Hus,
eller slott och stad, jemte flere socknar.
Httpiugs-lelieu. Peder Uggla, en tapper och
oför-skräckl man, som uti Lindes bergslag upprest folket
för Gustaf Wasas sak (1521), fick böra alt Anders
Persson, fogde på Örebro slott, var i Köping och
uppretade allmogen mot Gustaf, hvarföre ban
samlade sina bussar och angrep fogden och dess hop,
slog den och dref den framför sig tvärt igenom
Köpings stad. Uggla och hans kämpar, hvilka nu
ansågo sig behöfva hvila, förfogade sig efter god
förplägning till sängs. Andra drogo ut på
bergåsen vid staden, och medförde dit många tunnor
öl. På åsen upptände de flere bundra
stockeldar, drucko, sjöngo och höllo sig glada till
dess de småningom insomnade. Af denna deras
försumlighet begagnade sig Anders Persson. Han
skyndade till Westerås, fick der af fogden 300
ryttare, med hvilka ban under natten återvände,
och angrep de oberedda Svenskarne. Både Uggla
sjelf och nästan bela bans hop blef nedergjord,
och triumferande och stolta drogo Danskarne
tillbaka till sina landsmän i Westerås. Dessa begge
tilldragelser hafva fått namn af Köpings-leken.
Itiip i tid, sak Iiair du i nttil, ett gammalt
Svenskt ordspråk, hvarmed förstås, alt den som
skaffar sig i förråd, har något då ban behöfver.
Kttpiuainsboli. Se: Handelsbok.
liOpuianshvalfvet i Stockholm var stadens östra
inre port, hvilken ledde till Köpmansgatan och
deraf fått namnet: Köpmansbvalfvet. Det nedrefs
först 1685, och der det fordom stod finnes nu
det s. k. Köpmanstorgel, som fick sin vidd af
tvenne bredvid varande små hus, hvilka äfven nedrefvos.
litippen, Johan, var född i Stettin är 1686
och dog i Götheborg 1732, hade varit i
krigstjenst hän 1710 till 1719, då han fick afsked
med majors titel och adelskap. Det sistnämnde
delade han med sina fyra stjufsöner, hvilkas fader
varit köpman i Götheborg, och med hvars enka
K. gifte sig. Han utmärkte sig vid Stetlins och
Stralsunds belägringar, samt var, såsom det heter:
"en tämmelig god poet uti Svenska och Tyska", och
skref öfver sig sjelf en vacker, Tysk grafskrift.
■iiirfvel (Chæropbyllum sativum), en ettårig växt,
hvilken förekommer på odlade ställen här och der
uti de södra kustlandskaperna, på Gottland, Öland,
i Skåne, Halland och Bohuslän. Ätes af kreatnren,
utom bäslen, och användes dels till matkrydda,
dels såsom läkemedel i bröstsjukdomar, hvarföre
den äfven odlas i trädgårdar.
Httritz kallades fordom en art af harnesk för
rytteriet. Det bestod i full stålklädning, från band
till fot, och dit räknades äfven en stälbeklädning
för bästen, som kallades Ilars, Till ett köritz
hörde hjelm, krage, rygg-, bröst- och ben-barnesk,
t/iangereler eller axhnyar, såsom de betäckningar
kallades, hvilka skyddade armarne, samt handskar,
och slutligen s. k. bard, hvilken fastskrufvades på
hjelmen och skilling, soin fästades på bröslharnesket.
littrner är namnet på tvenne Svenske konstnärer,
hvaraf en äldre, Johan, på 1750-talet målade
eld- och nattstycken, och don yngre, ]M.,
"tecknar väl djur och foglar efter naturen och har
litho-grafierat dem, som finnas i Nilsons Fauna, med
undantag af första bäftel, hvilket är af Wright."
Hiirning är namnet på tre gamla Svenska adeliga
ätter, som vid flera tillfällen förekomma i vår
historia, och hvilka baft utgreningar äfven i Danmark.
Den äldste, som omnämnes, var liuut Eriksson,
hvilken 1286 var Magnus Ladulås råd. Till samma
slägt hörde en yngre, fcimou Hnutssou Ii.,
riddare, äfvenledes riksråd, hvilken år 1438 var
höfvidsman på Kastelbolm, bivistade mötena i
Halmstad och Arboga 1450; men 1457 tagit Christian
I:s parti emot Carl Knutsson. Elt tredje riksråd,
Matthias Körning, inkallades 1528 af konung
Gustaf I i rådet. Förmodligen bans son,
liUrning, Krili Mattsson, var konung Joban
lll:s sekreterare, blef 1580 slottslofven i
Stockholm och läl af Catharina Jagellonica förmå sig,
att öfvergå till katbolska läran. — Denna ätt
lärer, enligt Stjernman, ej vara densamma som de
två äldste riksrådernes, hvilken utgick med
kyrkoherden Matts Mattisson Ii. år 1480, ulan
torde härstamma från Ilagwald Hürniiijj, som
lefde omkring år 1460, hvars ättling, Olof Ii.,
blef af bönderne uppbränd i en lada, tillika med
en Peder Magnusson Bråbo (se: Del. I, sid. 170).
Hüriiin;, Carl, son till den ofvannämnde Erik
Mattsson K., född 1594, död 1641, var kapiten
för ett kompani Tyska knektar, dä ban år 1625
introducerades på riddarhuset. Slägten är redan
utgången.
■itiruiiig-, Olof, född i Medelpad år 1704, var
1729 reklor vid Fransyska skolan i Stockholm, blef
sedan kyrkoherde i Fransyska kyrkan och derefter
i Jakobs församling, men 1746 superintendent i
Hernösand, samt vid Adolf Fredriks kröning adlad
1751, under namnet von Körning. Afled d. 11 Juni
1778. Ätten utgick med expeditions-sekreteraren
Johan Matthias Ii., som dog d. 2 Febr. 1832.
IiUrsbärsträil (Prunus cerasus och avium), äro
mindre trän, hvilka hos oss allmänt odlas i
Irüd-gårdar och utgöra afarter eller batarder af
Fogel-bärs- (se detta ord) och egentliga körsbärsträdet
(P. cerasus), af hvilka det förra lemnar de söta,
det senare de sura afarterne. De förra äro: Röda
bigaråer af tvenne slag, elt ljusare och ett
mörkare, hvilka mogna i början af Augusti. Mork-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
