Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lärlingar.
liüterlei.
719
ton är ett välljudande: "dudegijocb dess sång
som är melodisk och skön, uppstämmer bon under
det bon frän loppen af ett träd böjer sig högt i
luften och uppehåller sig der sväfvande en lång
stund på samma fläck. Födoämnena äro desamma
som sånglärkans. Äggen, som till ett antal af
4 — 5 läggas i ett bo på marken bland högt gräs
eller ljung, bestående af torra grässtrån
hopflätade med mossa, ull och hår, äro grå med bruna
fläckar. Utom dessa begge arter förekommer
äfven Tofslärkan (A. cristata) någon gång, ehuru
undantagsvis och sällsynt, i Skåne.
Lärlingar. Enligt kongl. kommerse-kollegii
underdåniga berättelse om fabrikernas och
manufakturernas ställning år 1846, utgjorde antalet
lärlingar vid handtverkerierna i städerne 7,061, hvaraf
ensamt i Stockholm 1,881. Största antalet
dernäst fanns i Götheborg, Norrköping, Carlskrona
och Malmö. Antalet af handtverkslärlingar på
landet utgjorde 8,562, hvaraf största delen i
Malmöhus och dernäst Cbristianstads län, således
sammanlagdt för hela riket 15,623 lärlingar.
Lärospån är intet mästerstycke, ett
gammalt Svenskt talesätt, hvarmed förstås, att man
måste krypa till dess man lär sig gå.
Läroverk. Utom enskildta undervisningsanstalter
äger Sverige, i hvarje stad der biskop finnes, en
lärdomsskola med apologistklass och ett
gymnasium. I Lund och Upsala finnes icke gymnasium,
men i dess ställe kathedralskolor, hvilka motsvara
både gymnasium och lärdomsskola, och Stockholms
stad bar sitt eget gymnasium samt tvenne högre
lärdomsskolor. Så kallade lägre lärdomsskolor äro
inrättade i åtskilliga andra städer, och alla dessa
skolor bilda det system af läroverk, som konung
Gustaf II Adolf grundlade och hvilket derefter
blifvit utbildadt efter hans grundsatser. I senare
tider bar, vid sidan af dessa inrättningar, uppvuxit
nya elementarskolan i Stockholm och Athenæum i
Gefle, der undervisning meddelas efter något olika
methoder. Deruti äro dessa läroverk lika, att de
utgöra förberedande anstalter för allmän bildning,
icke för serskild|a yrken. Sådana skolor äro
deremot navigationsskolorna i Stockholm, Gefle,
Götheborg och Malmö; vidare krigsakademien på
Carlberg, teknologiska institutet, o. s. v. Högre,
mera vetenskapliga instituter äro de båda
universi-teterne, artilleri-läroverket på Marieberg och
Carolinska mediko-kirurgiska institutet. Alla dessa
inrättningar afse mer och mindre lärd bildning, och
skilja sig deruti från folkskolorna, af hvilka,
enligt kongl. stadgan af 1842, bör finnas en i hvarje
församling. Sådana hafva förut funnits på många
ställen, till en stor del stiftade genom enskildtas
frikostighet. De mindre städerne hafva sina
ser-skildta skolor, deruti undervisningen, hitintills
åtminstone , föga öfverstigit folkskolans
kunskaps-mått. (Se för öfrigt art. Lärdomaskola,
Gymna-sium, Elementar-làroverk, Folkskola.)
Läsebo eller Lessebo, 2 mtl. kronoskatte i
Hofmantorps socken af Kronobergs län. Ä detta
hemmans ägor är Läsebo jernbruk anlagdt vid ån
emellan sjöarne Läeo och Yen. På 1600-talet
kallades bruket Lässeboda. Dess första
anläggning är obekant; dock förmenas att en smed, Erik
Knutssoo, från Åryd, på 1600-talet varit dess
an-läggare. År 1802 köptes Läsebo af bergsrådet
och medicine doktorn Job. Lor. Aschan. Bruket
har 3 härdar och 933 skepp:d 6 lisp:d privil.
årligt smide. Malmtägten är grundad på sjö- och
myrmalmer, eget eller köpt, mest af god
beskaffenhet. Det härvarande s. k. högre frälsesmidet
utgör 150 skepp:d, hvarförutan här finnes diverse
manufaktur- och spiksmide; en kopparbammare,
anlagd för kongl. skeppsvarfvets i Carlskrona
behof. Hammarskatten utgöres med 7 skepp:d 16
lisp:d 13 skålp:d. Alla dessa verk äro under ett
tak, och drifvas för öfverfall af 7 vattenhjul och
9 eldsläder för bläster, samt en flammugn.
Gjuteriet är anlagdt 1803. Pappersbruket härstädes
anlades på 1600-talet; men nuvarande ägaren har
betydligt förbättradt det och 1836 anlagt
maschin-pappersbruk med 8 valsar. Här tillverkas årligen
omkring 1,800 lisp:d papper, sysselsättande 130
personer, till större delen mindre arbetsföre.
Jern-brukets stämpel visar L. B. och derofvan D. S.
inom en krets af punkter; dess tillverkningar
afsattes på Kalmar eller Carlskrona. För öfrigt finnes
bär skattlagd mjölqvarn med 2 par stenar,
skatt-lagd enbladig såg, vexelundervisnings-skola anlagd
1828, bruks-nykterhetsförening samt
brukspredikant. Ingen jord utlemnas till landtbonde utan att
han frånsäger sig brännvinsbrännings-rättigheten.
Läsebo är utmärkt väl bebygdt och beläget, samt
tillhör J. L. Aschan.
Läseriet. Med detta namn har man betecknat de
pietistiska rörelser, hvilka, tid efter annan, yppat
sig inom Svenska församlingen. Namnet uppkom
i senare hälften af förra seklet, för att utmärka
den separatiska förening, som då bildade sig i
Norrland för en mera praktisk religiositet, men
hvilken inom kort urartade till en skenhelighet,
som äflades att lysa genom yttre
gudaktighets-öfningar och ett tillgjordt ifrande emot några
kyrkliga former, andakts- och läroböcker, samt
förkättrande af berömde lärare. Läseriet bör
skiljas ifrån sektväsendet, emedan det icke direkt
upphäfver någon af kyrkans erkända dogmer eller
inflickar nya, men väl gifver åt några en
öfverdrifven vigt, hvilken förringar de andra. Isynnerhet
alstrar det origtiga begrepp i läran om nådens
tillämpning och nådaståndet, samt tänker sig tron
på ett sätt, som utesluter gerningarne. Derföre
finner man sällan någon renlefnad bos läsare, utan
man får äfven ofta böra dem försvara den satsen,
att en sådan icke är nödvändig for saligbeten,
blott man tror. Med en sådan jesuitisk grundsats,
och genom de frukter deraf alstras, såsom
skenhelighet, andligt högmod och ofördragsamhet mot
olika länkande, m. m., utgör läseriet, ehuru icke
egentligen något sektväsende, en kräfta för både
kyrkan och staten, såsom fiendtligt för och
dödande allt sannt andligt lif och många
medborgerliga dygder. Inbördes oenighet, lättja och
fiendt-ligbet mot allt nyttigt framåtskridande, jemte flera
odygder utmärka alltid de orter, der läseriet, i den-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
