Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
760
Mar.
Marcadet,
toret skulle upphöra, och kommerse-kollegium,
likmätigt regeringsformen, samt, både äldre och
nyare instruktioner, odeladt bibehålla vården öfver
manufakturerne, samt tillika besörja förvaltningen
af diskonteringsmedlen. (Se vidare
Manufakturdiskonten.)
Har, i forn-Svenskan detsamma som sji, haf,
hvilket ännu fortlefver i åtskilliga ställens namn,
såsom Marstrand, Marby, Sandemar, o. s. v.
Mara, Norrlands-dialekt, betyder vattensamlingar
eller smärre sjöar.
Maran kallas en om nätterna, under baif sömn,
och vid något medvetande, angripande andtäppa,
förenad med de inest oangenäma drömmar och
nervplågor. Den bärrör af för mycket njutande
om aftonen af bårdsmält mat, äfvensom af starka
drycker. Okunniga personer tillskrifva dock denna
icke sällsynta sjukdom öfvernaturliga orsaker,
sannolikt i följd af derunder bafda drömmar,
framkallade genom en dunkel erinring af en gammal
tradition. Vanligast påstås den härröra af ett
trollväsende, Maran, hvilken, under skepnad af en
dels ung, dels gammal qvinna, sätter sig grensle
öfver den sofvandes bröst. Deraf uttrycket: ridas
af maran. Trollet inkommer genom nyckelhålet,
såsom en tråd, hvilken forinar sig till ett nystan,
och derpå till nyssnämnda qvinnogestalt; eller ock
i form af en svart katt eller hund. Såsom
medel emot detta onda, glömmer den fördomsfulla
aldrig alt sätta skorna om natten vid sängen med
tåspetsen utåt. Maran tros äfven ofreda hästar,
och isynnerhet roa sig med att oreda deras
mab-nar. De saminantrasslade lockar i dessa, som man
icke sällan trälTar om morgnarne vid besök i
stallen, kallas derföre martofoor, och
förekommas genom döda skator, hvilka upphängas
öfver hästen i spiltan. Skatan anses i flere
landsorter, som ett verksamt medel ej blott i
trolldom, utan också emot densamma. — Allmogen
säger äfven om denna sjukdom, att "magskärfven är
nedfallen", och begagnar till dess botande många
af vantron päfunne medel. Rland andra sådana är
äfven ett, som bör förelagas kl. 6 om aftonen vid
nytändningen. Patienten lägger sig på ett bord,
då en af de närvarande förrättar "magskärfvens"
uppdragning på följande sätt. Den sjuke blottas
frampå bröstet, hvarpå lägges en blyplåt.
Derefter antändes ett större stycke fnöske, hvarpå
lägges svafvel, dyfvelsträck, bvitlök, beck och andra
illa luktande ämnen. Sedan allt detta blifvit anländt,
påsättes ett kupigt bornglas, eller ock ett vanligt,
dock så att elden ej blir qväfd. Ofta läses
bär-vid för den sjuke någon passande vers ur
psalmboken. Elden fortfar emellertid under glaset, till.
dess den sjuke, som ej längre kan uthärda med
den allt mera upphettade blyplåten, ser sig
nödsakad att uppstiga, då merendels hela bröstet synes
i en blåsa, der blyplåten legat; men ju längre
patienten kan uthärda, desto säkrare hjelper kuren.
Den uti glaset befintliga vattenångan, skall äfven af
den sjuke inandas och utdrickas. Alt detta
förorsakar hosta är naturligt, saml på intet sätt helsosamt
för det uppbrända bröstet. (Se äfven Marqcast.)
Marbeck, en socken, belägen i Norra Wedbo
bärad och kontrakt af Jönköpings län och
Linköpings stift, mil O.N.O. från Jönköping.
Kyrkan är af gråsten, och förmodas vara byggd på
1200-talet, samt tillbyggd af träd 1671 och 1698;
den bar ett vackert läge på en höjd, icke långt
från sjön Hattingen, hvilken är den största bland
de flera sjöar, som här finnas. I socknen märkes:
Hornsnàs och Herrestad, säterier (se dessa ord);
Äng och Lindeskog, säteri, 2 mtl., är
ladugårdshemman under Hornsnäs, samt fideikommiss liksom
detta. Södra Nåtdsa, 1 mtl. och Nedra
Brunse-ryd, 4 mtl., säterier, med underlydande 3 4 mtl.
äro fideikommisser i Lilljenbergska slägten.
Örin-ge, 1 mtl. säteri, bar utmärkt vacker belägenhet
och vidsträckt utsigt. Wrangsjö, 4 mtl. säteri.
Fagerhutt, 1 mtl. säteri, anlagdt i urminnes tid;
Grafsjöhutt, 1 mtl. säteri, har skattlagd mjölqvarn
och såg. Rödholmen eller Ftoltön (se: Rödholmen).
Socknen hör till 3 kl. patr. pastorater, och
tillkommer patronaträtten ägaren till Herrestads
säteri. Den innefattar 36 mtl. och har 981
invånare. Dess areal utgör 12,428 tunnl., af hvilka
1,380 äro sjöar och kärr. Adr. Iioxholm.
Marbo-lärft (Westgötha-dialekt), kallas det lärft
som tillverkas i Marks härad af Elfsborgs län.
Marby, annex till Sunne, beläget i Jemt lands läns
södra fögderi, 1 mil S.S.V. från Östersund. Skall
förut blifvit kallad Stora Marieby, till skillnad
från Marieby socken i Brunflo pastorat; men säges
mot slutet af 1700-talet, vid någon
biskops-visi-tation, fått namnet Marby. Socknens bebodda del
vid sidan af Storsjön är I J mil. Den innefattar
111 mtl. och har 288 invånare. Dess areal
upptages under modersocknens. Adr. Östersund.
Marbäck , annex till Gällstad, beläget i Kinds
härad af Elfsborgs län, | mil S.S.O. från
Ulricehamn. Kyrkan, af sten, tillbyggdes 1824. I
socknen märkes: säteriet Näsboholm och egendomen
Kall-backa. A inägorna till hemmanet Skottek, nära
sjön Åsunden och J mil från Ulricehamn, utvisas
ännu stället efter den ek, för flera år tillba’ka
nedfallen, i hvilken Sten Sture d. y. uppstigit, för
all derifrån bättre öfverse den slag|ning han à
sjön Åsunden höll mot Danskarne, och från
hvilken ek traditionen förmäler att Sture, sedd af
fienden, blifvit skjuten. Den blef derefter
kallad skottek, hvaraf den der sedan anlagda gård
fått sill namn. Socknen innefattar 15-J mtl. och
bar 738 invånare. Dess areal utgör 9,095 tunnl.,
af hvilka 1,095 äro sjöar och kärr. Adr.
Ulricehamn.
Marcadet, ett Fransyskt konstnärspar, som på
1780 och 1790-talet vistades i Stockholm.
Mannen var anställd som ballettmästare vid kongl.
teatern, der han uppsatte åtskilliga balletter,
hvaribland en, som ännu gifves: Marchande des Modes,
och hans fru, som både skådespelerska och
sångerska, i hvilka båda egenskaper bon utmärkte
sig. Ehuru ej vacker och begåfvad med någon
röst af ovanligt omfång eller klang, förstod bon
likväl i sitt spel inlägga en själ och en värma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
