- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
833

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Müller - Müller von der Lühnen, Carl Leonard - Müllern, Henrik Gustaf von - Mullhyttan - Mullsjön - Mullvad - Mullögor - Mulseryd - Multorp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konsertmästare i kongl. kapellet och ansedd för en
högst utmärkt violin-spelare, isynnerhet för sin
vackra ton och sitt föredrag af adagiot. Hans
fru, Fredrika Carolina, född Halle, och till
börden Danska, var likväl ännu märkligare, såsom
den första lyriska skådespelerska och dramatiska
sångerska på sin tid. Hennes röst var väl
egentligen ingenting ovanligt, till omfång eller klang,
men den känsla, den smak och det uttryck,
hvarmed hon förstod använda den, jemte den
fullkomliga harmonien emellan hennes sång och spel,
underlät aldrig att hänföra åskådaren. Hennes rätta
fält var den stora Gluckska operan, och hon
skördade sina triumfer egentligen i Alceste, Armide,
Gustaf Wasa
, o. s. v. Begge makarna försattes
på pensionsstat vid stora operans indragning 1806,
och afledo hustrun 1827 och mannen följande
året.

Müller von der Lühnen, Carl Leonard,
son af kavalleri-generalen i Svensk tjenst Burchard
M., hvilken var född i Lüneburg 1604, tog tjenst
som simpel dragon, men tjente sig, under 30 års
tid, upp till general och adlades 1650, dog 1670.
Hans son nyssnämnde Carl Leonard blef uppböjd i
friherrligt stånd 1693 och dog 1707 som
general-löjtnant.

Müllern, Henrik Gustaf von, var född i
Tyskland 1664 och blef 1688 guvernör för tvenne
Pfaltzgrefvar af Rhen. År 1698 lärer han ingått
i Svensk tjenst, och fick uppdrag att bevaka
Sveriges intressen vid tvistens biläggande mellan
Chur-Pfaltz och hertigen af Orleans. Hans
välförhållande härvid förskaffade honom utnämning till
envoyé vid Chur-Pfaltziska hofvet, samt derefter vid
ett par andra hof. År 1708 blef han kansli-råd
och stats-sekreterare för utrikes ärenderna, följde
kongl. kansliet till Bender och blef der 1711
hofkansler. Efter kalabaliken blef han fången af
Turkarne, men utlöstes genast. Han hade den äran
att, under de 10 månader som Carl XII vistades
i Demotica, och fick det infallet att hålla sig vid
sängen, utgöra hans sällskap och spisa med honom,
jemte öfverstarne Grothusen och Düben. Här
tillgick det ganska tarfligt; hvar och en betjente
sig sjelf och Müllern förrättade kocksysslan. Han
hade likväl andra vigtigare befattningar, uppsatte
större delen af de skrifter, som under denna tid
afgingo från kongl. kansliet och deribland ett bref
i konungens namn, hvaröfver Peter den Store
vredgades till den grad, att han hotade att hänga M.
Sedan Carl lärt känna Görtz, förlorade M. mycket
af sin betydenhet, och användes blott till
ärendernas expedierande. Blef adelsman och äfven
friherre, men lät aldrig introducera sig. Dog ogift
1719. Då Carl en gång skulle besöka M. i
Bender, fann han i dess rum några från Tyskland
nyligen ankomna skor, dem konungen, som sjelf
alltid gick i stöflor, kastade på elden och gick
sedan sin väg.

Mullhyttan, i Qvisbro socken af Nerike, 3 3/4 mil
från Örebro, tillhör bergsmän.

Mullsjön, i Westergöthland, infaller vid staden
Hjo i Wettern.

Mullvad (Talpa), ett slägte af gnagarnes andra
ordning, gräfvare, hvaraf endast en art, nemligen
Allmän mullvad, mullvarp, mullsork (T. europæa),
förekommer här, af 5—6 tums längd, med 1 till
1 1/4 tum lång svans. Till färgen svartgrå, med
ytterst små ögon dolda emellan håren; utan yttre
öron; starka muskulösa framben, hvilka äro så
korta att endast de vid sidorna om halsen
liggande utomordentligt breda, runda och starka
fötterna synas. Han varierar stundom helt hvit med
röda ögon och finnes öfver allt i riket, utom de
nordligaste landskaperna, uppehållande sig ständigt
under jorden der han gräfver gångar nära ytan
för att uppsöka sina födoämnen, hvilka utgöras af
insekter, larver, puppor, sniglar och daggmaskar,
äfvensom kött af mindre kall- eller varmblodiga
djur dem han sjelf dödar. Han kan ej uthärda
mera än några få timmar utan föda och är
således i rörelse ej allenast hela natten, utan äfven
omkring kl. 8 f. m., 12 på dagen och 5 på e. m.
Annars vistas han ensam med sin hona uti ett rundt
hvälfdt bo af 1 till 1 1/2 alns genomskärning,
beläget vid pass 2 alnar under jordytan och konstigt
inredt, beklädt med mossa, gräs och fina rötter,
samt merendels beläget pä något högre ställe,
emedan han, ehuru han simmar väl, skyr vatten,
likasom luft och isynnerhet ljus, för hvars
inverkan hans ögon dock äro otillgängliga.
Parningstiden skall infalla i Mars eller April och honan
föder 3—5 blinda ungar, som hon med ömhet
vårdar; de äro mera grå till färgen än de gamla och
gräfva sina gångar ännu närmare jordytan än dessa.
Mullvaden gagnar genom jordens rensning från
maskar, larver o. dyl., men skadar genom
underminering af växter, särdeles i trädgårdar, hvarföre
den på flere sätt utrotas. Dess skinn, som har en
utomordentligt fin och mjuk fäll, användes såsom
pelsverk, men är sällsynt och i Kina högt
värderadt.

Mullögor är en gammal benämning på
handbäcken, eller hvad man nu kallar tvättfat.

Mulseryd, annex till Bottnaryd, beläget i Mo
härad af Jönköpings län, 2 1/4 mil S.V. från
Jönköping. Kyrkan af träd, är ombyggd 1660 och
utvidgad 1793. I denna socken märkes säteriet
Röxberg, 1 mtl. samt Stigaryd, 1 mtl. Socknen
innefattar 16 1/4 mtl. och har 790 invånare. Dess
areal utgör 27,887 tunnl., af hvilka 450 äro sjöar
och kärr. Adr. Jönköping.

Multorp, 3 mtl. säteri, med underlydande
hemman, vid foten af berget Billingen, 3/4 mil från
Sköfde i Säters socken, har utmärkt vacker
belägenhet, stor och prydlig trädgård, särdeles med
utvaldt goda fruktträd, samt skog af 464 tunnl.
vidd. Härunder hör: Carls alunbruk, anlagdt 1724
af öfverste-löjtnant C. G. Hammarhjelm, beläget
nära säteriet, privilegieradt till 8 pannor.
Alunkokning verkställes med skiffer, hvarpå finnes en
outtömlig tillgång. Skiffergrufvan, belägen helt
nära bruket, levererar tillika sandstenshällar,
förträffliga till byggnader. Här finnes god
vattentillgång, med en välbyggd damm af sten, mycken
löfskog uti vackra ängar, hvilka omgifva gården.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0833.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free