Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Multrå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IHuukedeja.
munktorp.
837
hamrar med härd och kåre-eldar, samt 1
spiksmedja med 6 hamrar för tvenne stockar. På
skogarne i nejden har detta bruk, förmedelst sitt
behof af kol, baft menlig inverkan, och måste nu,
sedan tillgången derpå blifvit uttömd i granskapet,
hemta sina kol frän Dalsland. Hammarskalten
utgör 5 skepp:d och tillverkningen afsättes på
Götheborg. Smidesstämpeln visar II. J. N. inom en
cirkel. På Munkedal finnas dessutom anlagda 3
mjölkvarnar, med tillsammans 8 par stenar och 2
sikter, en såg med tvådubbla finblads-, 1 enkel
grof-hladsram, ett privilegieradt färgeri och en
klädesstamp, samt ett stort bränneri. Egendomens
àhygg-nader, af träd, äro prydliga, och det i sig sjelft
vackra stället har blifvit förskönadt med trädgårdar
och en Engelsk parkanläggning. Såsom
landtegendom äter är Munkedal af föga värde,
Ilusbebofs-skog och mergeltillgång, samt ett någorlunda
lönande ål- och laxfiske finnes vid egendomen.
Denna, jemte bruket, inköptes omkring år 1845 för
100,000 R:dr riksgälds af kapiten Ä. G. Belfrage,
som äger den jemte J. A. Belfrage,
mnnkedeja, ett skymford, som Albrekt tillät
sig mot sin fiende drottning Margaretha, hvarmed
ban åsyftade ryktet om någon förtrolighet
emellan henne och abotten af Sora.
munkewtigen, en väg öfver Tiveden, har sedan
S:t Britas tid bibehållit detta namn.
muukforn, jernbruk i Öfra Ulleruds socken af
Wermlands län, tillhör Uddeholms-verken, anlades
1670, har 6 härdar och 3,600 skepp:d priv il.
årligt smide af eget tackjern. Frälsesmidet utgör
240 skepp’:d, och idkas här en betydlig
ståltillverkning, äfvensom spik- och manufaktur-smide
vid Slöjdefors. flammarskatten är 33 skepp:d 12
lisp:d. Afsättningsorten: Götheborg. Ägare:
Uddeholms bolag. Smidesstämpeln visar AE
samman-bundne samt B inom en krets af punkter.
Miinhhyrkor. Under påfvetiden, och synnerligast
i början af kristendomens införande i riket, funnos
i mänga pastorat flere kyrkor, men blott en enda
prest, som den tiden kallades curatus. Han var
ej pligtig alt göra tjenst i (lera kyrkor än
moderkyrkan. I de öfriga kyrkorne var ej oftare
gudstjenst, än någon kringvandrande munk händelsevis
ditkom och förrättade den, hvilket gaf anledning
att dessa kyrkor fingo benämningen munkkyrkor,
munkliderne. Se: Kungsholmen.
munk-ordnar. De munk-ordnar, hvilka fordom
ägde kloster i Sverige, skola, enligt Khyzelius,
varit tolf till antalet, nemligen: Benedikliner-orden,
hvilken lärer varit den första, som, vid
kristendomens stadgande i norden, inkommit i riket. Dess
kloster voro 5, nemligen: Björkö, Munkeboda,
Husaby, Gudhem och Sigtuna. Cluniacenser,
Cisler-cienser, Fransiskaner, Dominikaner, Johanniler,
An-tomter, Karlhusianer, Karmeliter, Augustiner,
Pre-monstranter och Brigiltiner-ordcos munkar (hvarom
se under dessa ord),
munktell, Joliau Vredrik, prost och
kyrkoherde i Ibrsta, i Westmanland. Född 1764 d. 26
Sept., död d. 5 Mars 1848. En allmänt aktad och
värderad man, för dess kunskaper och presterliga
förtjenster. Sjuklig från barnaåren och då beröfvad
fadern (geschworner vid Falu grufva), som
efterlemnade enka och nio barn i stor fattigdom, blef
ban vårdad af en slägting, till dess ban, intagen i
Falu skola, kunde försörja sig genom yngre
gossars undervisning. Ansträngning försvagade alltmera
hans helsa, så att han vid 30 års ålder och varande
prest, angreps af en svårare sjukligbet, hvilken
följde honom igenom hela lifvet. Hans
verksamhet var dock oafbruten och intill ålderdomen
outtröttlig, att undervisa så väl disciplar, som de
socknars barn, hvarest han var lärare. Dessutom
sysselsatte han sig i mänga år med spånad, hvaruti han
ej kunde öfverträffas, för att genom kroppsrörelse
minska plågorna. Såsom pastor i Sevalla
församling, i Westmanland, endast bestående af 18
hemman, till större delen underlydande, ombesörjde ban
nybyggnad af en vacker stenkyrka med torn, och
iakttog han dervid så stor hushållning, att han med
tillhjelp af gossar sjelf rätade all spik, som
kunde begagnas efter den raserade kyrkan. §åsom
anmärkningsvärdt må nämnas, att då han sista
gången förrättade gudstjenst uti den gamla kyrkan och
utgick ifrån altaret, nedföll en sten från det
rem-nade hvalfvet, på det ställe, han nyss lemnat.
Utgaf vid den höga åldern af 80 år, ett fullständigt
Herdaminne öfver Wester As stift (3:ne band, tryckt
i Upsala), hvarpå han arbetat omkring 40 år.
Theo-logie doktor 1845, utan alt vara graduerad
magister. Hans son är
munktell, T||eofron, född d. 22 Mars 1805.
Verkmästare vid kongl. myntet från 1826 till och
med 1832. Anlade 1833 för egen räkning en
mindre verkstad i Eskilstuna, att der
förfärdiga mekaniska arbeten; men obemedlad och med
den öfvertygelse, alt en sådan verkstad kunde
bestå och förkofras, endast genom tilltagande
förtroende, har han i mån af ökade beställningar
utvidgat densamma och uppförde 1839 å en del af
den, utaf Kongl. Maj:t till bebyggande anslagna
kungsladugårds jord, ett mekaniskt faktori med
vattenkraft, hvilket år efter annat blifvit
ytterligare utvidgadt, och har han sedan nämnde tid
tillverkat maschinerier och verktyg, för de flesta
grenar af fabriksinrättningar och verk inom
fäderneslandet. Förelog 1835 en utrikes resa på allmän
bekostnad, äfven för vinnande af större insigt i
gjutstålstillverkningen, emedan han 1828 öfvertog
det af bergsrådet Broling i Stockholm anlagde
gjut-slälsverk och tillverkade sådant stål till 1837, då
ban i följd af den ringa afsättningen och det
höga priset å Newcastle-coaks, samt Öst erby
brännstål, nödgades nedlägga detsamma, efter en under
alla tillverkningsåren uppkommen förlust af 600
R:dr. Erhöll 1836 titel af direktör. Verkstaden
sysselsätter omkring 60 maschin-arbetare, utom
gjuteriet.
munktorp, ett kontrakt af Westerås stift, inom
Westmanlands län, innefattar 8 pastorat, nemligen:
Munktorp; Svedvi; Ramnäs med Sura; Kolbäck;
Rytterne; Säby; Berg samt Lillbärad. Af dessa
pastorat äro 2 regala, 5 konsist, och 1 skiftesvis
Del. II. 106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
