- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
548

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

548

Skauriäck.

Skura»

och genom gemensamt biträde understödja de
medlemmar af de Skandinaviska folken, som träffa
hvarandra långt ifrån hembygden. Det är hos den
studerande ungdomen vid universileterne, soin den
Skandinaviska ideen isynnerhet vunnit bifall. I Sverige
väcktes den förnämligast genom studenternes ifrån
Köpenhamn besök i Upsala år 1843; det var
omedelbart derefter som det Skandinaviska sällskapet
i Upsala stiftades. Det bestod och består ännu
mest af studenter; det har stundom sysselsatt sig
med offentliga föredrag öfver ämnen, angående de
Skandinaviska folkens gemensamma forntid eller
andra ämnen af Skandinaviskt intresse. Dess
egentliga verksamhet beror dock på besittningen af det
ofvannämnda bibliotheket. Dess inkomster bestå af
ledamöternes årsafgiften
Rhaniläeli kallas på ett fartyg relingens
plankbeklädnad, som hetäcker ändan af topptimren och
hindrar vattnet från att intränga mellan
bordläggningen och garneringen.
Skaniug, JuIihii Jiln9«on, en Dansk fogde pä
Nyköpingsbus, som ban år 1435 måste uppgifva
åt Engelbrekt. En annan med samma namn, men
som äfven kallas Fleming, skall 1437 och 1438
innehaft Stegeborg. Ilan uppgifves som en "arg
skalk och sjöröfvare, ärelös slagen pä mun;
våldtog qvinnor på Mörkö, lät dem i rök upphänga
och döda, sköflade kyrkor."
KkaiiNberget i Joinkils socken i Upland är 200
famnar högt. På dess nordvestliga sida finnas
lemningar af murar, som tros ba tillhört ett gammalt
jarlasate. (Se vidare: Jnmhit.)
Skansen å Stockholms Djurgård ligger på berget
straxt vid slätten ofvanför theaterbuset.
Grosshandlaren Burgman lät omkring år 1816 här med
mycken kostnad anlägga en trädgård och park,
hvartill jorden för det mesta ditfördes. Man har
derifrån en herrlig utsigt öfver staden och
Ladugårdsgärdet. Arealen är Sy tunnl.,
taxeringsvärdet 6,000 R:dr.
Skaniilioiiiien, i Sunne socken i Jemtland, bar fått
sitt namn af den skans, som öfverstlöjtnant
Dra-kensljerna år 1650 här anlade på en udde,
hvilken kringgräfdes och sålunda förvandlades till en
bolme. Den var dä ganska stark, men fick sedan
förfalla.

Skans Tull i Stockbolm. Se: Grinds Tull.
SknnOr, en gammal stad i Malmöhus län, på en
landtudde i hafvet, 65^ mil från Stockbolm och 3
mil från Malmö, ligger i en mager och sandig
trakt. Tiden för dess anläggning är obekant, men
den förmenas vara ganska gammal, isynnerhet om
man får tro den Danska versen: "När Cbristus lad
sig föde, stod Lund och Skanör i gröde."
Tor-phæus förmenar, att den redan 87!) var en
mägtig stad. Det betydliga sillfisket, som drefs
derstädes ännu för 300 år sedan, torde bärtill ba
bidragit. Der fanns ett Knutsgille, stiftadt år 1256,
som var en öfverdomslol för de öfriga gillena af
samma slag. Märkligt nog fingo bagare ej
upptagas deri. Malmös uppkomst bar likväl beredt
Skanörs förfall. Den har för närvarande hvarken
hamn eller redd och föga eller ingen handelsrö-

relse. Den ar förenad med Falsterbo (se detta
ord) under en gemensam borgmästare, soin bor i
Skanör, och kyrkoherde; hör till 5:te kl. städer
och bar på riksdageu N:o 92. Dess enda kyrka
har märkvärdiga rödmålade fönster af en sällsynt
klarbet och genomskinligbet. I Falsterbo kyrka,
belgad åt Olof den Helige, infinner sig, enligt en
gammal plägsed, midsommarsdagen mycket
landt-folk, som här firar gudstjensten och lemnar offer,
hvilka delas lika mellan kyrkan och stadens
fattiga. Detta kallar allmogen alt resa lill "S:t llan.^
stad", och tror sig derigenom fredad för de
sjukdomar, hvarför den eljest under årets lopp skulle
varit blottställd. Kyrkan förmenas nemligen ba
stått redan fore syndafloden. Denna plägsed bar
dock på sista åren mycket aftagit. Icke långt
ifrån Skanör ser man ännu qvarlefvor af grafvar
och vallar, som omgifvit ett der beläget slott.
Falsterbo lider mycket af flygsand, hvilken
isynnerhet botar att snart begrafva kyrkan, mot hvar>
ena sida den bildar ett litet berg. Flera gator
äro alldeles öfverhöljda deraf. En ganska
ändamålsenlig s. k. Len til le-fy r, som synes 6 mil ut
i hafvet, uppfördes 1843 och varnar de
sjöfarande för det eljest farliga Falsterborefvet, men bar
å andra sidan beröfvat de fattige invåuarne en del
af den förtjenst de fordom bade att påräkna för
biträde åt de seglare, isynnerhet Engelsmän, som
slölt derpå. — Skanör och Falsterbo utgöra elt
reg. pastorat af 3 kl. År 1839 bade Skanör 630
invånare och Falsterbo 315, således tillsammans
845; men hvilket antal, enligt
landsböfdinge-em-belets berättelse af är 1844, då ökats till 89».
Båda städerna tillsammans ba 152 hus och tomter
samt 3,243 tunnl. stadsjord, alltsammans
uppskattadt till 60,649 R:dr.
Skara stift intager tredje rummet bland rikets
bi-skopsatift, och innefattar största delen af
Westergötland eller bela Skaraborgs län och 7 härader af
Elfsborgs samt Mo härad i Jönköpings län. Dess
areal är 115 qv.-mil, hvaraf 5 äro sjöar. Det
innehåller 6,372 mtl., uppskattade till 29,741,965
R:dr, med en folkmängd af 252,755 personer Det
delas i 14 kontrakter, som tillsammans innefatta
114 pastoraler med 118 sacellanier samt 4
kapell-och brukspredikants-beslällningar. Fyratioen
pa-storater äro regala, 63 konsistoriell, 5
patronell och 5 prebenden, neml. 2 till biskopen och
3 lill gymnasii-lektorerne. Efter den på
prest-mötet 1833 antagna, nu gällande, klassifikation,
böra 20 pastorater till första, 69 till andra och
25 till tredje klassen. Detta stift är sannolikt det
äldsta i landet, hvilket man slutar deraf, att
Westergötland, såsom liggande närmast för band för
de kristne lärarne, som isynnerhet från England
kommo till Sverige, blef första egentliga
stamhållet för den nya religionen, och Olof Skötkonnn^;
bär lät döpa sig och flyttade lill Westergötland,
då han icke trodde sig med full trygghet kunna
hålla sin gudstjenst i grannskapet af del stora
af-gudatemplet. Ilan anses då hafva insatt Thor»ot
eller Tburgot till den förste biskopen i Sverige
och gifvit honom sitt hemvist i Husaby, hvars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free