Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skjöld.
Skjöldebrand.
1844 i förening med skjutsens öfvertalande àl
en-trepenörer. Afsigten med denna förändring var
alt lindra jordbrukarens besvär, som ofta
öfver-klagades vid riksdagarne. Genom entrepenaderiia
kan nu jordbrukaren emot en viss afgift friköpa
sig ifrån skyldigheten alt när som belst nödgas
utlemna sin bäst mot en ringa skjutslega. Utom
gästgifveriskjutsen för enskilde vägfarande är
jordbruket belastadt ined s. k. kungsskjuts eller
reqvi-sition af hästar för den kongl, familjens resor samt
kronoskjuts för kronans transporter.
Skjöld (Sköld), en af Asa-anföraren Odens
söner. Ilan blef af sin fader satt till konung öfver
Danmark, och enligt sagan gift med Geliou (se
detta ord). Sköld var stamfader för Sköldungaätten.
Skjöldariu, Juliua, Lar«, Jona* och Mana
Henrik, söner af hofsekreteraren och
saltpeler-ajuderi-dtrektören Julius Pontelius, kallade sig
Pon-telin, då de d. 13 Sept. 1772 uppböjdes i adligt
stånd, hvarvid de antogo namnet Skjoldarm. Två
af dem, Juliua och Han* Henrik, bade
varit i Fransk tjenst, den förie derunder bevistat fem
fälttåg och blifvit riddare af orden four tes
Me-rites MilUaires. lian var då kapten vid Helsinge
regemente och R. af S. 0. samt bade visat
mycket nit vid Gustaf lll:s revolution, hvilket sålunda
belöntes på honom och bans bröder. Nan dog som
major d. 10 Febr. 1795, vid 71 års ålder ogift,
då bans ättegren utgick ined bonom. I<ara, den
äldste af bröderne, var sallpetersjuderi-direktör
och dog d. 24 April 1803, vid 85 års ålder.
Jona* var krigsfiskal, blef sedan krigsråd och dog,
58 år gammal, d. 19 Maj 1778.
Skjöldebrand, Krik, son af rådmannen i
Köping Fredrik Bränder, föddes der d. 16 Nov. 1722,
gick, efter slutade studier, 1747 in i banken och
kansli-kollegiuin, skickades 1753 till Algier, der
ban emottog konsuls-sysslan, som ban bestridde
till 1766, då ban hemkom på permission. Under
sitt vistande i Algier bade han förvärfvat sig icke
blott sin regerings förtroende och välvilja, utan
äfven Deyens, som ofta såg honom bos sig och
gaf bonom flera bevis på sin bevågenhet. Ilan
gjorde stora samlingar i naturalhistorien och
an-tiqviteterna, hvilka förvärfvade honom
ledamotska-pet i Upsala vetenskaps-societet, och hemskickade
på egen bekostnad 10 stycken de bästa Barbariska
hingstar, för att förbättra hästafveln i
fäderneslandet. Efter återkomsten dit tog ban afsked frän
konsulsbefattningen, fick kommerseråds titel och
blef ledamot i vitterbets- och musikaliska
akademierna. Ilan bade redan 17 67 uppböjts i adligt
stånd, då ban antog namnet Skjöldebrand. Dog i
Stockholm d. 27 Jan. 1814 vid 92 års ålder med
bibehållna själsförmögenheter, men efter att i nära
15 år ba varit blind. Han älskade och idkade
äfven vitterbelen, och har författat tragedierna
Cleopatra; Habar och Signild samt Aslög; Gustaviaden,
en hjeltedikt i 12 sånger; öfversatt Racines
Ipln-geuie i Au/iden , skrifvit en afhandling om del
sublima i litteraturen; en kritisk afhandling om en
guldpenning i kongl, myntkabinettet, m. m. Hans
son,
Skjöldebrand, Ander* Vredrik, var född i
Algier d. 14 Juli 1757. Den nåd, hvari fadera
stod bos Deyen, gjorde att bonom tilläts mer an
en gäng taga gossen med sig vid sina besök i
palatset, hvaraf S. ännu i ålderdomen bibehöll
minnet. Vid 17 års ålder blef ban qvartermästare vid
södra Skånska kavalleri-regementet, kort derefter
kornett och var 1783 ryttmästare; bevistade I
7S>-—1790 årens fälttåg på örlogsflottan som
adjutant bos hertig Carl, blef 1793 anställd som
adjutant på stat bos bonoin, löjtnant vid
lifdrabant-korpsen, öfverste i arméen och R. af S. O., men
tog afsked 1797. Den ledighet, han härigenom
erhöll, använde ban för atl egna sig åt konsterna
och vitterbelen, besökte Tiollhättan och gjorde
en resa till Nordkap, öfver hvilka båda resor ban
utgifvit en beskrifning med plancher. Ar 1806
ingick ban åter i tjenst såsom chef för
Östergötb-lands landtvärn, beordrades att om bösten samma
år som befälhafvare företaga en expedition
sjövägen till Finland, men hvilken aldrig framkom till
sin bestämda ort, emedan den utlofvade kryssaren,
som skulle meddela order om landstigningsstället,
icke träffades. Expeditionen måste återväoda, eo
af skutorna förolyckades och 90 man omkommo.
S. blef i Februari 1809 chef för norra arméen>
andra fördelning, deltog i revolutionen och, då
bans fordne van och gynnare hertig Carl
derigenom kom på thronen, uppgick nådens so) för S.
Ilan blef vid kröningen general-adjutant, K. af
S. 0. och andre fullmägtig vid
fredsunderhandlingen i Fredriksbamn, efter hvars afslutande Carl
XIII skref till bonom ett egenhändigt
tacksägelse-bref "för det ban räddat fäderneslandet." Sverige
bar likväl aldrig afslutat en nesligare och
ofördelaktigare fred, och det var ej möjligt att göra det
på sämre villkor, än då man lemnar fienden allt
hvad han innehade, beviljar honom alla fördelar
och förbehåller sig sjelf ingen enda. S. belönades
emellertid, för sin delaktighet i denna fred, med
general-majors titel och fick förtroendet, att om
hösten 1809 följa den afsatle konung Gustaf IV
Adolf till Baden. Härunder förvärfvade ban sig,
genom sitt humana och värdiga uppförande, till
den grad konungens förtroende, att denne, såsom
ett bevis på sin aktning, skänkte bonom ett
dia-rnant-hattband, men hvilket S. bade den
grannlagenheten att ej behålla. Vid oroligbeterna i
Stockholm d. 20 Juni 1810 blef ban för tillfallet
förordnad till öfverståthållare, hvilken plats han dock
endast bibehöll till d. 7 Augusti. Blef 1812 Kom.
med St K. af S. O. och 1813 general-löjtnant,
samt cbef för Svenska arméens kavalleri-division i
Tyskland. Härunder ulförde hao d. 6 Dec.
sistnämnda år en lysande IrälTning vid Bornböft, der
ban med 900 man kavalleri slog den från Lybeck
retirerande Danska styrkan, som ban fråntog 7
artilleripjeser och 700 fångar, en träffning,
företagen emot alla krigskonstens reglor, men som
genom Svenskarnes djerfva mod och Gendt lige
be-fälhafvarens oskicklighet lyckades. Till belöning
blef ban friherre och R. med St. K. af S. 0. I
Norrige bade ban uppdrag atl, tillika med gene-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
