Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slagsvärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som mar.
Sommelius.
623
tbeo). doktorsvärdigheten, hvilken lian först 1918
vid Carl Johans kröning erhöll. Ehnro S. aflagdt
dessa lärdomsprof, som (1849) ingen enda vid
Lunds akademi eller stift aflagd|, hedrades ban
icke af sina förmän med någon enda utmärkelse.
Blef jubelmagistcr i Lund 1841 och afled i
Hàrs-löf d. 9 Mars 1843 ogift, och ntgick med honom
pä manssidan Sommarska slägten. Var preses vid
prcstniötet i Lund 1814, och har dessutom
utgifvit 3 disputationer m. m., samt i manuskript
författat flere uppsatser och afhandlingar. Doktor J.
Sommar var, liksom sin fader, allmänt känd och
aktad, så väl för sin lärdom, som sitt stilla
väsen, anspråkslöshet och blygsamhet.
■ömmar, Krika, föddes 1738 i Lund. Hennes
fader var rektorn vid Lunds skola Reinb. Liebman,
en son af’prosten Thure Liebman (se delta ord).
Hon blef af sin fader undervisad tillika med
skol-disciplarne uti allt hvad som lästes uti skolan, så
väl de lefvande som de gamla språken, likasom
ock i andra vetenskap.grenar. Äfven af utländske
författare blef hon räknad bland Sveriges lärda
fruntimmer. Är 1761 blef hon gift med prosten
Magnus Sommar (se delta ord), och undervisade
sjelf sin son, Jöns Sommar, under sin mans
sjuk-ligbet. Hon afled uli Ingelstorp d. II Mars 1803.
Hennes dotter,’
Sommar, Johanna Charlotta , dotter af
Magnus Sommar, föddes i Ingelstorp d. 22 Apr. 1765,
blef d. 22 Sept. 1781 gift med kontraktsprosten
i Skytts härad, kyrkoherden i Tommarp, magister
Nils Nilsson Bruzelius. Afled såsom enka d. S Dec.
1847 i Tågarp, efterlemnade 11 barn, 56
barnbarn och 12 barnbarnsbarn eller 79 afkomlingar,
utom svärsöner och svärdöttrar, saml barnbarnens
männer och hustrur. Äldste sonen var vid bennes
död 63 år och yngste 46. Dessntom voro då döde:
4 barn, 13 barnbarn orh 2 barnbarnsbarn. Alla
de som från henne härstammade voro vid bennes
död (vid nära 83 års ålder) 98 personer.
SouimarlMe säges en skald hafva hetat, som
lefvat uti konung Sverker II Carlssons hof. Några
uppgifva bans namn lill Sunnartidi.
Somme, .Yläux Svenssou, till Westerby,
riddare och riksråd, förde i sitt vapen ett brunt
ox-bufvud i blått eller rödt fält med tvä gula born
på hjelmen. Nämnes 1526 såsom konungens
fogat på Åbo slott samt styresman öfver Åbo stad,
Raumo och de län, som derunder ligga. År 1528
lät ban, på konung Gustaf Wasas befallning,
ned-rifva Kustö slott vid Åbo. År 1530 var ban
ännu fogat eller fogde på Åbobus. Är 1535
utnämndes ban till amiral, och slog manligen
Lybeckarnes örlogsflotta, tagande 9 af deras
krigsskepp saml 12 deras köpmansskepp. År 1537 blef
ban lagman på Öland, samt var 1544 och 1548
sloltslofven på Stegeborg. Vid konung Erik XIV:s
kröning 1561 var ban en ibland dem, som blefvo
slagne till riddare. Utnämndes 1562 till riksråd.
Blef 1565 ståthållare på Kalmar slott och 1569
åter lagman på Öland, då ban för sjuklighet
måste begära afsked från ståthållarskapet. Hans
broder,
Somme, Germund Svensson, förordnades år
1525, tillika med Arvid Westgötbe, till
sloltslofven på Stegeborg; blef 1540 höfvidsman och
ståthållare på Kalmar slott, hvilken befallning ban
ännu innehade 1557. Härunder fick ban år 1544
konung Gustaf Wa^as befallning och föreskrift,
om de anstalter, som skulle vidtagas för Kalmar
stads befästande.
Somme, liristofTer, till Gjödeberg, en son af
Abraham Germundsson Somme och fru Märtha
Sjöblad , blef 1602 förordnad till slottslofven på
Nar-va. Utnämndes 1608 till fältmarskalk och blef 1610
satt till ståthållare på Kalmar slott. Följande året,
1611, gjorde ban sig lill en skälm och
landsförrädare, då ban, utan nödtvång, öfverlemnade
Kalmar slott till de Danske. Rymde sedan öfver till
Danmark och derifrån till Lybeck. Han hade
alltid varit en bland Carl IX:s ifrigaste och mest
nyttjade anhängare orh redan tidigt användts af
honom till flera hemliga beskickningar, samt
sedan i rättegången mot llogenskild Bjelke, och
njutit många bevis af Carls nåd. Dä han gifte sig,
höll konungen sjelf hans bröllop; ban fick anföra
adeln vid kröningen samt erhöll Skokloster i
förläning. I hjertat lärer ban dork alltid hafva närt
ett bittert bat emot konungen. Orsaken härtill
uppgifves olika. Somliga säga, att Carl IX lålit
afrätta en hans nära anförvandt; andra äter, att
Somme en gång fått mottaga en örGI, vid ett
utbrott af konungens häftiga lynne. Då Somme
började underhandla med Danskarne, dolde han i
början sina verkliga tänkesätt, förmanade
besättningen ganska ifrigt lill Irobet mot konungen, lät
soldaterne rifva gatläggningen och härå stenarna
upp på vallarna alt försvara sig med, ty, sade
ban, på slottet finnes ej qvar mer än halftannat
fat krut. Dä han besökte Danska lägret,
lemnades alltid för sken skull någon Dansk herre såsom
gisslan uppe på slottet. Vid slottets
öfverlemnande funnos der 200 kanoner och omkring 3,000
tunnor säd. Det berättas, att Somme till belöning för
sitt förräderi, af Danske konungen erhållit ett Full—
rustadt skepp, tusen riksdaler i kontanta
penningar, ett gods, benämndt Kolsdorf, icke långt ifrån
Lybeck, samt slutligen alla de dyrbarheter, som
folket i staden och på landet deromkring, af
fruktan för den annalkande fienden, låtit föra upp på
slottet, för att, som de trodde, vara i så mycket
större säkerhet. Han hade förut, under kriget mot
Ryssland och i Lifland, ådagalagt stor tapperbet,
men äfven visat prof på särdeles gr\mhet. Vid
Kåkenbusens belägring fick ban i sina bänder vid
pass tjugo Polackar, hvilka sökt rymma utur
fångenskapen. Dessa lät han leda upp på den vall,
som låg utöfver Dünafloden, och hvarifrån de
tydligen kunde ses af sina landsmän på slottet.
Sedan blefvo de, den ene efter den andre,
nedstörtade i strömmen och derpå ibjelskjutne.
Sommelius, Ciustaf*, föddes i Malmö 1726;
föräldrarna voro rådmannen derstädes Johan
Sommelius och dess hustru Anna Elis. Hoffinghoff Var
en man af stor lärdom för sin tid och utmärkt
genom eo outtröttlig flit, så att ban, näst
Lager-Del. III. 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
