Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlbom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
206
Waldemar.
Wales Klef.
enligt den allmänt gängse sägen. Hertig Erik,
som vid fängslandet blifvit mycket misshandlad
och sårad, skall blott hafva lefvat i trenne
dagar, men Waldemar berättas hafva uthärdat i 11
fulla dygn, hvarunder ban i förtviflan lill och med
skall hafva ätit af sm broders döda kropp. Hetta
tilldrog sig i April månad är 1318, omkring fyra
månader efter deras fängslande. Redan trenne
månader förut bade de beredt sig lill döden och
låtit uppsätta sitt testamente. Några dagar efter
hertigarnes död lät besättningen på Nyköpings
slott utbära deras lik på en med gyllenduk
öfver-böljd bår. Hertig Waldemar bade är 1302
förmält sig med Thorkel Knutssons dotter Christina;
men försköt henne åter 1305. Sedan förmälde
ban sig 1312 med Ingeborg, konung Erik
Prest-halares dotter i Norrige, med hvilken ban bade
en son, Erik, som dog ung, och en dotter, hvars
namn man ej känner, hvilken dog ogift 1357.
Waldemar, förut dekanus uli Skara domkapitel,
blef är 1246 enhälligt väld till biskop i samma
stift. Han skall hafva varit af eo gammal förnäm
slägt, samt herrligen begåfvad med vältalighet
och flera andra dygder, samt säges hafva styrt
stiftet till mycken fromma och allas nöje uti nära
fem år.
Waldemar I, den Store, konung i Danmark,
som bilade de långvariga inre striderna i detta
land, samt genom goda lagar och eo kraftfull
styrelse lyfte sitt rike till böjden af ära och
anseende, lefde för det mesta i fredligt förhållande
till Sverige, ehuru han der stundom understödde
konungarne af Sverkerska ätten emot deras
beständige medtäflare, Erik den heliges ättlingar.
Waldemar II Neier åter, Danmarks konung i
början af 1200:talet, stod tidt och ofta i
beröring med Sverige, der ban af alla krafter
understödde sin sväger, konung Birger, emot dennes
bröder och dess upproriske anhängare, samt flere
gånger hemsökte landet med krig. Efter en lysande
regering, hvarunder stora eröfringar gjorts i
Lau-enburg, Estland, Pommern m. m., dukade han
slutligen under i fejden emot sine upproriske vasaller,
hvilka uti slaget vid Bornbövde öfvervunno
bonom, och sedan ganska betydligt inskränkte bans
välde.
Waldemar III, konung i Danmark, kallad
Atterdag, af sitt valspråk: "I morgon är åter en
dag," en furste af utmärkt klokhet, som aldrig
misströstade i olyckan, och alltid visste att
begagna det gynnande tillfället att återtaga hvad
som gått förloradt, måste använda bela sin
regering, från 1340 till 1375, alt genom krig eller
politik återförena sitt styckade rike. Den
inbördes oenighet, som egde rum emellan konung
Magnus Eriksson i Sverige och bans myndige
rådsherrar, begagnade ban skickligt för att beröfva oss
Skåne, Halland och Blekinge, samt slutligen äfven
Gottland.
Waldsliult, annex till Stengårdshult, är beläget
5 mil S.V. från Jönköping. Marken är ojemn,
stenbunden och bergaktig, samt omvexlar med kärr
och mossar. Jordmånen sand och klapper. Barr-
skog finnes ymnigt. Socknen innehåller 4J
hemman, med 216 inbyggare på en areal af 7,498
tunnland, hvaraf 550 äro sjöar och kärr.
Yale (Myth.). Så hette en af Lokes söner, hvilka
oskyldigtvis fingo lida för deras brottslige fader;
ty då Åsarne hade fångat Loke, hvilken bade
skapat sig till eo lax och tagit sin tillflykt i
Fa-rangers fors, bemäktigade de sig äfveo bans båda
söoer, Vale och Narve. Den förre förvandlade de
lill en varg, hvilken blef så ursinnig, alt ban
sönderslet sin egen broder, med hvars inelfvor de
sedan bundo fadren vid de Ire klipporna.
Wale (Mylb.). Odens och Rindas son. En
tapper kämpe och god skytt. Det var ban, som,
eo-dast en dag gammal, hämnade Balders död, i det
han mördade Höder, Balders haneman. (Iao var
en sinnebild af våren, och skildrades som eo
vacker krigare med gyllene pilar. Wale bade
inseende öfver Walaskjalf, Odens förnämsta palats.
Ilan skulle, efter Ragnarök, tillika med Balder,
bygga och bo på den ur hafvet uppkommande aya,
herrligt grönskande jorden.
Walerius, Jolian Ila vid, kansliråd och R. af
N. O., andre departements-chef i
general-tullstyrelsen och ledamot af rikets allmänna ärenders
beredning, invaldes 1826 till ledamot af Sveaska
Akademien, sedan ban icke allenast genom flera
prisskrifter, utan isynnerhet genom sina mycket
omtyckta visor och sångstycken förvärfvat sig
anseende såsom eo lycklig skald. Ilan bar utgifvit:
Vitterhetsförsök; Sanningen; Fi»or och Sångstycke»)
Anakreon på Samos; Balder m. fl. mindre poemer
och poeliska öfversättningar.
Wales lilt-r kallas elt berg nära byn llallna, pà
stranden af sjön Wiken i Westergötland, och en
straxt dervid belägen vik bär namn af Håtanken.
Härom gä i orten följande sägner: En konung
Wale kom med eo krigsbär vestanifräo och
lägrade sig på det berg, som deraf fick namnet
Wales Klef. I byn llallna låg den fiende ban
sökte, och hvilken, oberedd på anfallet, förtrodde
sina bekymmer åt en bonde derstädes, vid namn
Mårten i llallna. Mårten rådde bonom då att med
sitt folk draga ned på den närliggande viken och
der afbida Wales anfall, samt emellertid låta
söndersåga isen. Denna krigslist lyckades så väl, att
Wale, hvilken obetänksamt lät sitt folk rycka fram
emot fienden, förlorade der i viken bela sio
krigshär. Deraf fick viken namnet Wales viken.
Mårten i llallna fick då till belöning för sitt goda
råd det löfte, att sà stor del af den närbelägna
skogen, som ban på en dag förmådde löpa
omkring, skulle tillfalla bans by, hvarföre ban äfven
säges hafva ifrigt sprungit en hel dag, och
såmedelst kringfarit en vidsträckt skogsmark, som
alltsedan tillhört Hallna by; men om aftonen dog
Mårten af för häftigt springande. Ofta nog lärer
det bända, när bönderne i Ilalloa draga sina
fisknät i Wales viken, att något stridsvapen, eo
hästsko eller sporre fastnar i nätet, hvilket styrker
den gamla berättelsen om eo forntida strid der
på isen. Man bar förmodat att dessa sägner syft*
pà något den Danske konungen Waldemars infall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
