Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weidenhayn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wexiö.
/
sina skaldeverk, under tilel af Sinne-a/vel,
dedicerade till hans kongl, bögbet prins Carl; men lät
icke trycka mera än 100 exemplar af arbetet,
hvarföre denna verssamling numera är en ganska
sällsynt bok. Bland bans utgifna poemer blefvo
isynnerhet fyra mycket berömda: En sjömans
olägenhet; Dröm; Melanehoh; samt Dtkl om Venus och
Cupido. Utom dessa och några andra längre poemer,
innehåller VVexionii Sinne-afvel äfven en stor mängd
Epigrammer, eller så kallade Poetiska Bi- och
öf-verskit/ter. Den stränge Hammarsköld finner dock
icke det ringaste värde hos denne poet, ehuru ban
på sin tid var en af de mest omtyckte. Han
kallar bonom "en tröttsam rimmare," och yttrar oin
bans verser: "De förråda en synnerlig jagt efter
sentenser, lust att arfbringa Franska ord, och
total brist på förmåga att koncentrera sig, så att
de icke gifva annat, än en torn och tröttsam
läsning. Det långa stycket Melancholi består af de
mest triviala betraktelser öfver tidens förderf och
alltings fåfänglighet. Wexionii versform i
allmänhet, öfverallt Alexandrinen, är högst usel, ojemn
och tung, ehuru ban betjenat sig af alla
möjliga beqvämligheter, landskapsuttryck, stympade
ord m. m."
WexiU, en uppstad i Wärend, enda staden i
Kronobergs län, är belägen 500 fot högt öfver
hafvet, på en höjd, som sluttar mot en sjö, 12 mil
från Jönköping och S| mil frän Carlshamn, som
är närmaste stad. En liten å, kallad
Guldsmeds-backen, genornflyter staden. Staden hette fordom
Östrabo, tros hafva varit bebyggd redan före
kristendomens införande i landet, orh då varit
hufvudort för en hednisk kult. På Olof
Skötkonungs-tid nedsatte sig bär S:t Sigfrid, för att arbeta på
hedningarnes omvändelse, och afled bär i bög
äldre. En källa, kallad S:t Sigfrids källa, der ban
döpt hedningar, visas ännu i Biskopsgärdet, vid
stadens grannskap. Herredagar höllos bär redan
under medeltiden, såsom år 1514 af Sten Stnre
d. y. År 1542 höll den bekante Nils Dacke bär
landsting, och Wärendsboerne svigtade då i sin
trohet; men återgingo snart lill lydnad mot
konungen. Åreh 1569 och 1611 afbrändes staden
af Danskarne; men blef snart återuppbyggd. Ar
1710 samlade Måns Stenbock bär sine Småländske
"gedepoger," för att med deras tillhjelp återtaga
det hotade Skåne. Staden bar mångfaldiga gånger
varit bemsökt af eldsvådor. Sådana inträffade åren
1658 samt 1690; efter sistnämnda års brand blef
förordnadt, att stadens tull, accis, boskapsskatt,
qvarntull m. m. skulle i 6 års tid, samt stadens
mantalspenningar och ^riksdagsbevillning m. m. i
3 års lid utgå och användas till understöd för
de brandskadade, i mån af deras förlust. Konung
Carl XI höll här år 1692 mönstring. Nya svåra
eldsvådor utbrusto här åren 1749, 1753 och 1799,
samt i våra dagar ären 1838 och 1843, vid
hvilket sistnämnda tillfälle * af staden lades i aska,
och 1140 personer blefvo busvilla. Förlusten
uppskattades då lill 91,036 B:dr b:ko; men genom
insamlingar erhöll staden inom elt år ett
understöd af 46,131 R:dr s. m. I April månad 1844
Wexifi Stifta biskopar. 287
voro gårdarnes antal i staden åter 171;
bandiande funnos 12, och handtverkare 72.
Folkmängden var 2,350. Statsbidraget uppgick till
omkring 11,524 B:dr b:ko. 142 tunnl. åker, 250
tonni, äng, 302 skog och betesmark, inalles 10
hemmantal, tillhöra staden. Handeln idkas mest
med salt, sill, kryddvaror och kramvaror, som
hämtas från sjöstäderna, samt med oxar, som
uppköpas i den kringliggande orten, och afsättes i
Stockholm. En klädesfabrik är här ock anlagd.
Stadens domkyrka är ny byggd 1755, 82 £ alnar
lång, 512 alnar bred, försedd med I9£ alnar
breda murar, saml ett 80 alnar högt lorn; för
öfrigt utan egentlig byggnadsstil. Munk-kloster,
tillhöriga Cluniacenser- och Franciskaner-ordnarne,
hafva hiir fordom funnits, och på deras ruiner
hafva biskopsbus orh skolhus sedan blifvit byggda.
Nuvarande biskopshus heter än i dag Östrabo.
Ka-tbedral-skola har här funnits allt sedan 1219;
men fördelades vid pass 1643 i trivial-skola och
gymnasium. Domprosten H. Sjögren har lill
trivialskolan gjort vackra donationer, saml äfven här
grundlagt en borgarskola, eller den s. k.
Sjögrenska la^e- och arbets-skolan för fatliga barn,
hvilken inrättning sedermera af flera enskilda personer
i staden blifvit med gåfvor och donationer
ibàg-kommen. Gymnasii-bihliotheket räknar 10,000 band.
Staden är säte för länets landshöfding och stiftets
biskop. Kronobergs läns hospital, samt lasarett
och kurbus äro ock bär belägna. Länets
landtbrukssällskap bar ock här sina sammankomster. >
Ruiner efter det fbrdna kronobergs slott ligga J
mil utom släden (se Kronoberg). Kungsgården
Kronoberg är numera anslagen åt landshöfdingen
såsom boställe på lön. J mil norr ut från Wexiö
ligger hälsobrunnen Evedal (se delta ord). Helt
nära staden ligger egendomen Kampen, der en
strid fordom skall hafva hållits mellan Svenskar
och Danskar, och der i en äldre tid S:t Sigfrids
3:ne systersöner och medhjelpare, Unaman,
Vina-man och Sonaman, skola blifvit mördade.
Alltsedan 1745 har bokryckeri funnits i staden. Wrexiö
stifts tidning, Wexiö läns tidning och
Wexiöbla-det ntgifvas derifrån. Staden bar 3
helgonhuf-vuden i sitt vapen. Tillsammans med den
kringliggande nejden, om 694 tunnland, utgör Wexiö
stad ett regalt pastorat af l:s(a klassen.
Wexift Stift innefattar bela Wexiö län (se
Kronoberg) med undanlag af Wirsernms socken, som
tillhör Linköpings, samt Wissefjerda socken, som
tillbör Kalmar stift.
WexiO Stifts biskopar. Ehuru somlige räkna
så val Smäländningarnes förste apostel, den helige
Sigfrid, söm någre andre bland kristendomens
förste förkunnare i Småland, en Asmund, en Sigvard,
en Johannes, såsom biskopar i Wexiö, kan man
dock icke med skäl räkna stiftets uppkomst längre
tillbaka än från år 1 166, dä Stenar, som förut varit
biskop i Linköping, men nedlagt sitt embete, af
harm deröfver, att ban icke blifvit utsedd till
erkebiskop i Upsala, sattes till särskild biskop
öfver Småländningarne, hvilka tillförene lydt under
biskoparne i Linköping. Omkring år 1180 öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
