Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viga lik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
316
Winlioltli.
tVlnstrup.
liga förplägning gästerna erhållit vid bröllopet,
som ofta nog räckt i flera dagar, och hvarvid
alla vanligen skalle på bästa sätt undfägnas.
Ytiiilioltli nämnes såsom höfvidsman på Wiborg
och den käcke Knut Posses trogna bistånd, då
denne vid Wiborgs belägring af Ryssarne år 1495
tillbakaslog det fiendtliga anfallet genom sin
mycket beryktade krigslist. Om denne Winbolth, hvars
bedrifter för öfrigt icke äro kända, heter det i
rimkrönikan:
Then ärlig man Knnt Posse swa boll
Letb boblwerck byggia för tbe stora holl,
Ok Wijnboltb then ärlige man,
Myckit oppsatog var ban.
Ifiuklerfelt. Sven uf, son af grosshandlaren
i Carlskrona, Johan Michael Winkler, föddes den
20 Maj 1722. Sedan ban slutat sina studier, blef
han 1737 autagen till volontär vid kongl,
fortifikationen, och tjenstgjorde de 2:ne följande ären på
sjökasteliet Kungsholmen, samt åren 1741 och 1742
ander kriget i Finlaud såsom konduktör vid Finska
fältstaben, hvarefter han var anställd vid
fästningarne i Götheborg och Ny-EIfshorg. Reste 1745
utrikes, dä ban gjorde tjenst någon tid vid
Franska arméen i Flandern, hvarunder ban bivistade
belägringarne af Oudenarde, Ostende, Gent,
Antwerpen m. fl. ställen, samt slaget vid Raucoux.
Återkommen till fäderneslandet 1747, befordrades
ban då till löjtnant vid fortifikationen, 1750 till
kapiten, och 1756 till major. R. af S. O. 1753.
Under en läng tid tjenstgjorde ban dels i
Carlskrona, dels i Landskrona och Cbristianstad, pä
hvilket sednare ställe ban tillika någon tid förestod
kommendantssysslan. Utnämndes 1764 till
öfverste-löjtnant, och 1766 till öfverste, hvarefter ban
1770 uppböjdes uti adligt stånd. Känd såsom en i
alla afseenden skicklig och driftig embetsmän,
åtnjöt ban ett ganska stort förtroende, samt
användes vid flera maktpåliggande uppdrag, bland annat
förvaltade ban åtskilliga gånger landshöfding»- och
öfverkommendantsembetet i Götheborg. Hans
befordringar och utmärkelser fortforo äfven alltjemt,
ända till bans högsta ålderdom. Så blef ban 1775
general-major, 1782 general-löjtnant, och 1799
general. År 1801 nämndes ban till kommendör af
Svärds-Orden.
WinkUI, en socken, med Marum, är belägen i
Skånings härad af Mariestads län, | mil S.V. från
Skara, och tillhör 3 kl. preb. Jordmånen består
mest af lera och lermylla, men på vissa ställen
äfven af sand och mossjord. Betet är
otillräckligt, men fördelaktigast för dem, som bo nära
intill den här belägna kronoparken Furubacka. I
socknen ligger säteriet Blombacka, om 1 mtl.,
med Engelskt garfveri och en af gråsten byggd
tullqvarn, säg o. s. v.; äges af Vibidor Hoffman.
Militärboställen, här belägna, äro: Syltan och Slora
Dragtan. Ån Flian går igenom socknen.
Hemmanen äro 22^, med 1,234 inbyggare på en areal
af 6,133 tunnland, hvaraf 15 äro sjöar och kärr.
Adr. Skara.
Winkfil, ett kontrakt inom Skaraborgs län, in-
nehåller 24 socknar inom 8 pastorater, hvilka
äro: Wånga med annexer, Gökhem med
annexer, Broddetorp med annexer, Klefva med
annexer, Gudhem med annexer, Wing med annexer,
Segerstad med annexer, samt Winköl med Marum.
Af dessa pastorater äro 4 konsistoriell, 3
re-gala och I af præbende-natur. Folkmängden i
kontraktet uppgår till 11,496 personer.
Winuertttad, med Motala, en socken i Aska
härad, är belägen vid Wettern, 1 J mil N.O. frän
Wadstena, och tillbör 2 kl. reg. Sucknen stöter
i norr till sjön Boren, och marken är på några
ställen bergaktig, men till största delen jemn.
Jordmånen är dels lera och mylla, dels sand och
klappersten. Kalksten finnes flerestädes. På skog
är i allmänhet brist. Kyrkan är gammal och byggd
af kalksten. Gårdar i socknen äro: Chartoltenbor},
3 ,J mtl. frälse säteri, belaget vid Motala ä,
Qrtaberg, 1 mtl. berustadt säteri, samt Du/veilal, med
mjölqvam, tillhörig Ulfåsa Säteri. Boställen äro:
Son no i p, 1 b. kaptens-boställe, samt Winnerslti,
1 h. kyrkoherde-boställe; derjemte Staffanslorp oeb
Warhy, det förra furirs-, det sednare
krono-fjer-dingsmans-boställe. Socknen innehåller 27 |
hemman, med 696 inbyggare på en areal af 4,513
tunnland, hvaraf 510 äro sjöar och kärr. Adr.
Motala.
Wiåialtif, med Näflinge, en socken i Vestra
Göinge, är belägen 2 mil N.V. från C.iristianstad,
och tillhör 1 kl. reg. Winslöfs by ligger lågt,
och rådande jordmånen är sand. På skog är
knapp tillgång. De största gårdarna äro: Jraslo[,
ett berustadt säteri om 2^ hemman, ined 4 J-
nt-utsockne frälse-hemman, och godt mulbete; samt
Orelorp, ett-säteri om 1 £ hemman, med
in-sockne frälse, och 8^ utsoi-kne frälse-hemman, 14
insockne frälse-torp, mjölqvarnar, sågqvarn,
tillräcklig skog af bok och ek in m. Socknen
in-nnebåller 43-J- hemman, med 1,855 inb_\gggare
på en areal af 14,464 tunnl., hvaraf 96 äro sjöar
och kärr. Adr Cbristianstad.
WiiiMtrup, Petrus, före sitt adlande kallad
Wtnalrupiut, föddes d. 30 April 1605 uti
Köpenhamn, der bans fader, med samma namn, då var
biskop. Sedan ban gjort grundliga studier, såväl
i sin fädernestad, som vid åtskilliga utländska
akademier, blef han 1633 utnämnd till logices
professor i Köpenbamn, samt två år derefter till
tbeo-logie doktor och öfverbofpredikant bos konung
Christian IV. Berömd för stor lärdom och ett upplyst
vett, samt dessutom ganska omtyckt för sitt
värdiga uppförande och ett särdeles behagligt
utseende, blef ban snart af alla både ansedd och
älskad. Också gick hans befordran sä snabbt, att
ban redan 1637 vid blott 32 års ålder utnämndes
tillbiskop i Lund. Sedan fortfor ban att uti 42 är
styra detta stift på ett ganska berömligt sätt, oeh
efter det att Skåne, till följd af freden i
Roeskilde, kommit under Svenska kronan, visade ban
samma undersåtliga trohet mot sin nya öfverhet,
som ban förut ådagalagt mot Danska regeringen.
Också stod ban städse uti stor ynnest så väl bos
konung Carl X Gustaf, som äfven sedermera bos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
