Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
It a ti di».
Väderlek.
353
fà tycbe af det närbelägna Bleking, och
barrskogen afbrytes af löfskog. Gårdar i socknen äro:
Lidhems sätesgärd (se Lidhem); F.keryd, 4 mantal
säteri, hvarest ett jernbruk fordom legat, men är
nu flyttadt till Tingsås socken; 9amt Dnaryd, 1
mtl., hvarest äfven är gästgifvaregård.
Grundstenen till nya kyrkan ar lagd af d. v. kronprinsen
Oscar år 1826. Kyrkan invigdes år 1832, och är
55 aloar lång och 30 alnar bred, med ett 35 alnar
bögt toro; dess altartafla är skänkt af konung
Oscar. Socknen innehåller 50 J hemman, med
1,944 inbyggare på en areal af 26,846 tunnland,
hvaraf 3,550 äro sjöar och kärr. Adr. Wexiö.
VVäddU, en socken inom Wäddö skeppslag, ar
belägen vid Saltsjön, 3 mil N.N.O. från Norrtelje,
och tillbör 2 kl. Reg. Sydvestra delen af
socknen är landfast, och genom Wäddö kanal, mellan
Baggbus- och Singöfjärdarna skiljd från den långa
och smala ön Wäddö. Landets jordmån är dels
lera, dels svartmylla, dels sand- och mojord.
Jemte öfriga i denna skärgård vanliga näringar,
idkas bär äfven nägot bergsbruk, nemligen vid
Orlala, som är jernbruk (se detta ord). Jemte
Wäddö, Häfverö, Bro, Wälö, Frötuna och Länna
socknar, samt Norrtelje stad och Lyhundra härad,
bar Ortalagård ifrån år 1648 ntgjort ett grefskap
för Lennart Torstensson och hans ätt, ända till
konung Carl XI:s reduktion. Vid hafvet ligger
bär Gamla Grisselbamn, som fordom varit kontor
för postfarten på Åland, blef härjadt af Ryssarne
är 1719, men 1757 utbytt mot det nordligare
belägna nya Grisselbamn, hvarest nu är
postkontor, samt tull- och gränsbevakningsslation. Vid
Kasberget, invid Grisselbamn, finnes äfven en
telegraf. Socknen innehåller 96£ förrn, mtl., hvaraf
84 £ skatte, krono, 8J frälse. Folkmängden
utgör 2,449 personer. Hela arealen år 32,076
tnnnland, hvaraf 1,050 äro sjöar och kärr. Adr.
Norrteje.
tläitdli Hke|ipMlag innefattar socknarna Häfverö,
Singö och Wäddö, och gränsar i söder till Bro
skeppslag, i sy dvest till Ly hundra bärad, i vester
till Frösåker, sträcker sig i nordvest bortom
Gall-och Singöfjärdarna, samt i öster till Ålands haf.
Den innehåller 174J hemman, med 4,583
inbyggare på en areal af 68,711 tunnl., hvaraf 8,370
äro sjöar och kärr.
VäderblÄNor. eller, såsom de äfven benämndes,
Väderbollar, voro fordom ett slags stora
lädersäckar, hvilka kunde uppblåsas med luft, och
hvaraf krigsfolket brukade betjena sig, för att
med deras tillhjelp komma öfver floder eller
vattenfyllda fästningsgrafvar. Konung Erik XIV
ifrade mycket för deras begagnande, och efter hans
åsigt kunde dylika alldeles icke umbäras, när
kriget fördes uti fiendens eget land, så vida eljest
något kraftigt skulle kunna uträttas med slotts
och fästningars eröfrande. Derföre förordnade ban
äfven, vid ett tillämnadt försök att öfverrumpla
den befästade staden Halmstad, att tusen sådana
väderbläsor skulle begagnas, samt krigsfolket
undervisas i sättet att bruka dem, för att med till-
hjelp deraf nattetid gå öfver strömmen, som löper
förbi denna siad.
Väilerliatt. Detta besynnerliga tillnamn finnes
nti våra gamla inhemska krönikor tillagdt en
Upsala konung vid namn Erik, hvilken förmodas vara
densamme, som uti de Isländska urkunderna
allmänt benämnes Erik Emundsson, men der aldrig
förekommer under förstnämnda benämning.
Tillnamnet Väderhatt säges hafva blifvit honom gifvet på
den grund, att ban alltid med väder och vind
bade en sä afgjord lycka, att hvarthän ban endast
viftade med sin batt, dit blåste äfven genast
vinden. Ett minne häraf påstås af somliga den batt
af jernbleck vara, som på ett högt berg af en ö
i Mälaren, ej långt från Lofön, finnes oppsatt, och
i grannskapet hvaraf den gamla gården Kungshatt
är belägen, som säges hafva fått sitt namn deraf.
Väderlek. Luftens temperatur beror
hufvudsakligen af jordens olika ställning mot solen, och
som jorden bar en dubbel rörelse mot solen,
förekommer ock en dubbel ändring i temperaturen,
nemligen en daglig och en årlig. Denna jordens olika
ställning mot solen vållar att lufttemperaturen är i
ständigt aftagande från eqvatorn allt upp emot
polerna. Till en aftagande värme bidrager dock äfven
ett lands upphöjda låge öfver hafvet, och man bar
beräknat, att 500 fots böjd öfver hafsytan
förorsakar lika stor förändring eller aftagande i klimat
och vegetation som 20 à 25 mils
borizontal-di-stans mot norden: 1,000 fots böjd lika med 40 à
50 mils afstånd mot norr o. s. v. Af hvad
betydenhet för växtlifvet olika temperaturgrader
måste vara, inses lätt af den gjorda iakttagelsen, att
hvarje växt fordrar ett visst minimum af värme
för sin groning, tillväxt, blomning och
fruktbildning, och det olika för hvarje af dessa momenter.
Derföre slå alla växter i viss ordning ut efter
hvarandra. Ingen växt gror då temperaturen är
under fryspunkten. Sädesslagen gro först vid 7
graders värme, fastän ett groddväxt frö icke
förlorar förmågan att gro, ens vid den köld, då
qvicksilfret stelnar. En längre fortsatt värme,
fastän af lägre grad, ersätter härutinnan icke
heller en högre och kortare. För att våra
trädslag skola utslå sina löf, fordras 16 — 20 graders
värme, och flera månader kan temperaturen vara
nära 10 grader, utan att några löf utslå. Derföre
utslå buskarna, t. ex. vinbärsbusken, så hastigt sina
löf, emedan de behöfva dertill den jemförelsevis
minsta graden af värme. Asken deremot utslår
sednare. Detsamma gäller om växternas blomning
och fruktsättning. Samma växt utslår således
alltid tidigare i sydliga länder än i nordliga:
liljekonvaljen t. ex., som blommar i Parma omkring den
26 April, blommar ej i Skåne förrän den 22 Maj.
I allmänhet försenas växternas utbildning 4 dagar
med hvarje latitudsgrad mot norden, och våren
framskrider omkring Svensk mil mot norden
om dagen. Men af icke mindre vigt i och för
temperaturens beskaffenhet är, såsom vi redan
anmärkt, ett lands iner eller mindre uppböjda läge
öfver hafvet. Vid en luftsegling fann Gay-Lussac
temperaturen vid jorden hålla 21 graders värme,
Del. IV. 45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
