Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i deras kölvatten in till hufvudstaden eller bort till
andra lastageplatser på kusten. Hvar höst började
arbetet med skogen på nytt, och aldrig tröttnade
Anders Petter att undra öfver, hur det var möjligt,
att så mycket ännu fanns kvar.
Till sist kom ändå den dag, då bara stubbe
syntes vid stubbe, där den gamla skogen hade stått,
och nu började Anders Petter sitta hemma och
läsa i sitt papper för att grunda ut, om han inte
snart skulle ha rätt att kräfva ut åtminstone något
af sina pengar. Johan Agust gick där med stinn
plånbok och bara håfvade in. Hvar höst for han
till sta’n och satte in pengar på banken. Men
Anders Petter, som ändå egentligen rådde om
skogen, såg inte ett öre, och mindre och mindre blef
han klok på det papper, han fått. Fanns det något
knep där, som han inte kunde lista ut? Eller fanns
det inte? Anders Petter var rakt olycklig, för att
han inte kom underfund med det, och hvar dag
gick han och försökte komma ihåg, hur pass mycket
han supit den där decemberkvällen, då han skref
under. Fråga andra ville han inte i första
brådkastet. Det skämdes han för. Och pengarna skulle
väl en gång komma. Inte kunde väl en människa
ta hans skog och sälja den midt för hans näsa,
utan att han själf fick så mycket som ett öre med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
