Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sommardansen var Sammels egen fest. Sammel,
som icke var någon förlorad son, utan en
återfunnen. Han kände sig glad, stark, talför och
spänstig. Han blef till mods, som människan gör,
när allt fogar sig efter hennes vilja, och lifvet blir
så klart, så enkelt, som funnos mörka snår och
irrgångar icke till. I sådan sinnesstämning kom
Sammel ut ur logen. Omkring honom var luften
klar och frisk. Och flickan följde honom. Hon
gick med hufvudet mot hans axel och lät honom
kyssa sig på mjuka läppar, så ofta han ville. Skogen
slöt sig omkring dem, och inom båda lekte och
sjöng all naturens segerjubel.
Men när solen redan lyste öfver den nya dagen,
då låg Sammel framstupa med ansiktet mot marken
och grät, så att hela hans starka kropp skalf. Flickan
satt skrämd i soluppgången och visste icke, hur
hon skulle trösta den förtviflade mannen, ej heller
hvarför han grät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>