Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det, innan alla högtidligheter med annandagskalas
och granngårdsbesök voro öfverstökade. Men när
då Per fört hem sin hustru, och moster och han
en stund blifvit ensamma, då sade moster:
— Nu är jag lugn för dig, Per. Ty nu har
du fått en hustru i huset, som får ta vid, där jag
slutar. Men hålla henne vid arbete från början,
det ska du. För så gjorde Håkan med mig. Och
af det hade både han och jag nytta.
Per var så lycklig nu, att han skulle lofvat,
hvad moster än hade bedt om. Egen gård hade
han fått, gift karl blef han vid unga år, hustrun
var vacker, så att alla vände sig om, hvar de båda
gingo fram, och utanför bryggan låg skutan och
red för dubbla ankarkettingar. Nu förargade det
Per nästan, att han inte väntat med att döpa skutan,
så att han kunnat få ge den namn efter hustrun.
Men gjordt var gjordt, och att ändra namn på
fartyg har aldrig haft lycka med sig. Hur det
var, hade han ändå moster att tacka både för gård
och hustru och skutan med, och då var det väl
inte för mycket, om hennes namn fick ståta på
bakstammen.
Skutan var Pers lif, och sedan han väl kom
ut med den, var han inte hemma ofta annat är
under den tid, då isen låg och all seglats var omöjlig.
Visst var det svårt i början att vara så mycket borta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
